Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frödings svar på Levertins angrepp. Av Olof Gjerdman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198 Olof Gjerdman
han är »ett tomt, förtorkat skäl, ett stoft i guldfodral, en träl i
flöjel och sindal». Man kan jämföra med sådana uttryck om
’förrädarns’ sång som att den är »prål» och »bära ord» — i den senare
versionen: »tomma ord». Snoilskys dikt kritiserar Fröding också i
en krönika från samma tid som Carolstadias sorg. Där opponerar
han och opponerar kraftigt mot att Snoilsky i sin dikt »frammanat
vår urgamla ’moder Svea’ som nu verkligen börjar bli så gammal
att man helst önskade slippa se henne i svensk poesi». Han kan
inte med de personifierade symbolerna för landområden. Men när
han sagt vad han vill säga härom tillägger han: »Det var annars
vackra och välmenta vers, som ville slå ett slag för den sak deras
författare tror vara stor och adel». Anmärka på både innehåll och
form i Snoilskys diktning drar sig således Fröding ingalunda för,
men han gör det både i dikten och i krönikan på ett ganska
beskedligt sätt. Det är samma ton som i hans ord om Snoilsky i
brevet till Steffen. Den hätskhet som genomgår En nidvisa och
Förrädarn saknas alldeles.
Det ovan anförda synes mig tala så tydligt emot Snoilsky som
’förrädarn’, att om det inte kan visas att Fröding mellan den 17
sept. 1891 och den 6 febr. 1892 hade fått ’ny’ anledning att bli
förtörnad på Snoilsky, vi nog böra söka en annan adressat för
förrädarn i En nidvisa av 6/a 1892.
Den enda person jag vet som kunnat ge Fröding anledning att
skriva strofen »Och ljöd ett ord i sång och skrift etc.» är Levertin.
Fröding recenserade den 21 nov. 1891 dennes Legender och visor.
Recensionen retade Levertin och i ilskan skrev han ett brev till
Karlstads-Tidningens redaktör, Mauritz Hellberg, troligen genast han
läst recensionen men i varje fall före den 4 dec, ty den dagen
omnämnde han i brev till Heidenstam det passerade. Se Verner
Söderhjelms Oscar Levertin I, Stockholm 1914, sid. 327! Levertins
brev till Hellberg finnes icke i behåll men av hans brev till
Heidenstam och av Hellbergs och Frödings minne av brevet framgår att
han »skällt ut gitarrklinkarn» efter noter, talat om jalousie de
metier, demokrat-frisk bondton, träskodans på landsvägen, anmärkt
»att alla icke fått en sådan uppfostran att de älska ’dragklaver’ —
somliga tycka bättre om en Stradivarius» o. s. v. Känt är att
Fröding tog detta Levertins brev till Hellberg mycket hårt. Därom
vittnar Hellberg i sina Frödingsminnen sid. 196, och det framgår
också av början på det brev som, enligt Warburgs Eydbergsmono-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
