Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Lejonet från Norden. Av Johan Nordström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Astrologernas prognostika ge åt alla dessa förväntningar en
ökad styrka. År 1619 förkunnar t. ex. Wittenbergprofessorn Erasmus
Schmid [1], att föregående års stora komet och den 1623 inträffande
stora konjunktionen i Lejonet skall medföra ett omslag i krigslyckan;
efter den tiden skall Gud svårt hemsöka sitt ords fiender, Lejonet
skall utgå ur skogen och de gudlösa skola förskräckas. Doktor
Joachim Koppen förklarar samma år i sitt Prognostikon
[2] rörande
samma mycket omskrivna komet, att den slutliga uppgörelsen med
Antikrist och hans anhang nu nalkas. Kometen går snabbt mot
norr och vill påminna oss om Bibelns förutsägelse, att det skall
komma ett folk från Norden, som skall förstöra Babylon. Må nu
våra evangeliska furstar överväga, om de vilja bereda vägen för
hjälten från Midnattslandet eller följa den babyloniska skökan. En
tredje stjärntydare från samma år, den för sin kiliasm förföljde,
paracelsistiskt orienterade astronomen Paulus Nagelius [3] förutsäger,
att Brandenburg skall ställa sig under det nordiska Lejonets fanor,
för vilket intet skall misslyckas; det skall ryta, så att jorden darrar
och alla förskräckas. Något senare uppträder samma spåman med
nya förutsägelser [4]
, som innebära, att under de sju åren efter 1624
skola väldiga under ske, Lejonet från Norden skall framträda och
den gyllene tiden taga sin början. [5]
Visioner och himmelska uppenbarelser, som kretsa kring dessa
föreställningar, bliva allt vanligare, ju mera nöden och betrycket
växer bland de evangeliska. Kristofer Kotter, en schlesisk garvare
av luthersk tro, meddelar på Guds befallning de revelationer [6], han
åren 1616—1624 genom änglar fått mottaga. Dessa revelationer,
som förutsäga Rom-Babylons snara fall och tala om Lejonet från
Norden som fredens återställare, väckte ett oerhört uppseende och
Kotter, vars syner ju närmast tycktes bebåda hans besegrade konungs,
den böhmiske ’Vinterkonungen’, slutliga triumf, förvisades från de
kejserliga arvländerna. Kristina Poniatovska, en ung flicka,
tillhörande en från Böhmen år 1627 för sin protestantiska bekännelse
fördriven polsk familj, föll under detta och följande år upprepade
gånger i extatiska tillstånd, varunder hon mottog gudomliga
uppenbarelser, vilka hon själv sedan upptecknade. [7] Gud skall sända
hjälpare från Norden, som utrustade med hans kraft skola tillintetgöra
trons förföljare. Det apokalyptiska Lejonet saknas ej heller i
Poniatovskas profetior, vilka publicerades första gången 1629 och särskilt
[1] Erasmus Schmid, Prodromus Conjunctionis Magnæ, anno 1623. futuræ.
Das ist, kurtzes ... in Gottes Wort und der Astrologischen Kunst gegründetes
Bedencken von dem grossen Cometstern, der in abgewichenem 1618. Jahre, im
Novembri sich . . . sehen lassen, und der vorstehenden grossen Conjunction die
anno 1623. geschehen wird . . ., Wittenb. 1619. I det utdrag ur detta
Prognostikon, vilket som en förutsägelse om Gustav Adolf meddelades i Vnterschiedliche
Paßporten, 1632, s. 33, heter det bl. a. om år 1623 och de därefter följande tiderna:
Denn das wird eben die Zeit seyn, da dieses Cometen effectus in vollem schwange
gehen werden, vnd wird Gott gewiss die Feinde vnd Verfolger seines Wortes
heimsuchen, daß sie es fühlen werden. Das wird die Zeit seyn, davon schon
beynahe vor 70. Jahren der vorneme Astronomus Cyprianus Leovitius Nobilis Bohemus
ex cap. 5. Jer. vaticinans geschrieben, da der Löwe auß seiner Hecken wird
herauß gehen, etc. Das wird die Zeit seyn, da eine solche mutation wird
einfallen, über der die Gottlosen erschrecken, die Gottsfürchtigen aber, ob sie gleich
auch etwas drüber zusetzen werden müssen, dennoch sich zu erfrewen haben
werden, darauff auch der liebe GOtt gnugsam biß anhero mit so viel
Wunderzeichen klärlich gedeutet.
[2] Joachim Köppen, Wunder über Wunder, von dem grossen Cometen 1618,
Wittenb. 1619. I flygskriften Vnterschiedliche Paßporten, 1632, s. 34 f. anföres
härur bl. a. följande, varmed Gustav Adolfs ankomst menades ha blivit förutsagd:
Daß aber der Comet so schleunig, vnnd mit geschwinder eil, nach dem Polo arctico
vnd Mitternacht eylet vnd sich begiebet, vnd von dännen der gantzen weiten
Welt sich ansehen lesset: Stimmet dieser gewaltig auff die Weissagung der
vornemsten Propheten, vnter welchen ich jetzo nur für nemlich den Propheten
Jeremiam anziehen will: Dieser Jeremias redet von der Verstörung Babylon also: Siehe,
es kömpt ein Volck von Mitternacht her, etc. Med Babylon — heter det vidare —
menas här icke det kaldeiska Babylon, med folket ifrån norr ej meder och perser,
med ynglingen, som kommer likt ett lejon från Jordan, icke Alexander den Store:
Ergo: Wird ein ander Jüngling vorhanden seyn, der Babylon, nach Gottes Befehl,
visitiren wird, der nicht auß Nordosten, sondern wie der Text lautet, recte auß
Mitternacht, auff das schädliche Babylon zuziehen wird, vnnd wird seyn auß dem
Geschlecht Ararat, Menni vnd Ascenas. Ecce, hie thu die Augen auff, vnd siehe
zu, Rechne vnd besiehe dich in der Schrifft: Hebe deine Augen auff gen Himmel,
vnnd betrachte wol, wie der Allerhöchste den Cometen gesetzet, vnd jhn hat
lauffen lassen . . . Richte nun ein jeder reformirter Fürst vnd Herr selbsten, was
jhm zu thun sey, ob er diesem Jüngling den Weg bereiten, oder zuschliessen soll,
ob er diesem Jüngling, oder der Babylonischen Huren anhangen soll. Ich halte,
er werde kommen, vnd den Jäger vnnd Aurigam agiren, vnd werde das Weib, das
Anno 1517. geboren hat, vnd in die Wüsten fliehen müssen, an jhren Ort, mit
jhren gewaltigen Adlers-Flügeln, widerumb auß der Wüsten führen, vnd ins gelobte
Land bringen. Darauff sie dann Christus Jesus, zu seiner Zeit, in das ewige
Vatterland, mit dem Jüngsten Tage, dessen eygentliche Zukunfft GOTT allein bewust ist,
zu sich nemen, vnnd in alle Ewigkeit, mit vnaußsprechlicher Frewd vnnd Wonne,
mit lieblichem Wesen zur Rechten GOTTES jmmer vnd ewiglich, erhalten vnd
behalten wird, Amen.
[3] Paulus Nagelius, Prognosticon 1619, handlande om kometen 1618,
åberopas Ibland förutsägelserna om Gustav Adolf i Vnterschiedliche Paßporten, 1632,
s. 35 f., varest följande utdrag ur den här blott med initialerna betecknade
författaren meddelas: § 18. Brandenburg wird kommen vnter die Fahnen deß
Septentrional Löwen, dem nicht mißlingen wird. — § 21. Der grosse Löwe von
Mitternacht, der mit dem ǂ seine rechte Zeit anfanget, der zeucht auß, vnd kompt nicht
mehr heim, er habe denn verricht, was jhm befohlen. Viel, die sich für klug
halten, werden sprechen: Non putäram: Andere werden sagen: Habe ich dirs nicht
vorgesagt? Die aber die Stösse am meisten treffen, werden verblendet seyn in den
Zeichen, vnd den für einen Hanen halten, der keinem Adler weicht. Aber er wird
noch hewer brüllen, daß die Erd erzittern, vnd sie alle erschrecken werden. — Av
denna Nagelius’ skrift utkommo 1619 åtminstone två upplagor. Draudius,
Bibliotheca librorum germanicorum classica, 1625, s. 561, nämner sålunda en upplaga
Erfurt 1619 och P. Hohenemser, Flugschriftensammlung des J. M. Zum Jungen,
1930, s. 50, en utan ort från s. å. Om Nagelius, se f. ö. M. F. Wendelinus,
Contemplationes physicæ, II, 1626, s. 327; Gottfr. Arnold, Kirchen- und
Ketzer-Historie, 3, 1700, s. 52 ff.; A. G. Kästner, Geschichte der Mathematik 4, 1800,
s. 398 ff.; W.-E. Peuckert, Die Rosenkreutzer, s. 174. Om ortodoxa stridskrifter
mot Nagelius och andra kiliaster, se Chr. Gryphius, De scriptoribus hist. sec. XVII
illustrantibus, 1710, s. 108. — Denna profetia återfinnes så gott som ordagrant i
en 1621 utkommen skrift med titeln Woldenckwirdige Weissagung vnd
Propheceyunge, von den jetzigen Läufften vnd sonderlich von dem vergangenen 1619.
Vnd nachfolgenden 1620. 1621. 1622. 1623. Jahren. Von Johanne Capistrano,
Einem Schlesier, mit Prophetischen Gaben gezierten vnd damaln weitberümbten
Astronomo, Anno 1460. als vor 159. Jahren geweissaget, vnd Propheceyet.
Männiglich zur Warnung vnd sonderlicher Nachrichtung, dem alten Exemplar.
Nachgedruckt in diesem 1621. Jahre. Se fol. B2. (Exemplar i Palmsk. saml., 407,
Uppsala universitetsbibliotek.) Om en upplaga från 1619, se P. Hohenemser, a. a., s. 47.
[4] Vnterschiedliche Paßporten, 1632, meddelar s. 36 f. utdrag av detta
innehåll ur ’M. P. N. Astronomia Apocalyptica’ 1624. Hur denna skrift förhåller sig till
den Prodromus astronomiæ apocalypticæ 1620, som av G. Arnold, Kirchen- und
Ketzer-Historie, 3, 1700, s. 52, uppräknas bland Nagelius’ arbeten, kan jag icke
uttala mig om. I Uppsala universitetsbibliotek finnes ett fragment (bl. a. saknas
första arket) av en skrift av Nagelius (en gammal anteckning upplyser om
författarens namn), vilken av innehållet att döma synes vara från 1624 och, som citaten
i Vntersch. Paßporten visa, tydligen är den där åberopade skriften. I kap. 7 heter
det bl. a. (efter trycket i UUB): In Summa, was die Propheten von der letzten
Zeit geweissaget, das werde zu dieser vnserer Zeit erfüllet werden. Es werde sich
auffmachen der Gog im Lande Magog, vnd werde kommen auff die Berge Israelis . . .
Denn dieses wird seyn die grosse tribulation, vnd die Stunde der Versuchung, die
da kommen söl vber den gantzen Weltkreiß. Denn der Erdboden ist verderbet
durch die Boßheit der Einwohner, drumb muß sich auffmachen der Leo
Septendrionalis, vnd wenn diese Wunder alle vorüber (die Thoren vnnd Narren wollen diese
grosse Dinge nicht für Wunder Gottes erkennen, sondern spotten nur derselben,
wie Bartoldus [troligen åsyftas Abr. Bartolus, De Leone aquilonarii(!) visiones,
1620 (Zibrt, Bibliographie Ceské Historie, 4, s. 461), möjligen även samme förf:s
Aquila Esdræa, das ist, Historische Außlegung vnnd Erklärung des Gesichts Esdræ,
vom letzten Reich der Welt, 1620 (Zibrt, a. a., ib.; andra bibliografer omtala
upplagor från 1621 och 1622)] vnd andere) so wird hierauf! folgen vnnd angehen auff
eine kleine Zeit, ein gewünschtes Seculum, so wir nennen ein Seculum aureum,
eine recht guide Zeit, nicht ein Schlaraffenland, wie Satan lästert, sondern ein
Seculum temperantissimum, darinn floriren wird der guide Fried, Lieb vnd Trew,
Gerechtigkeit, Verstand, Weißheit vnd Warheit, Keuschheit vnnd Furcht des HErrn.
Wir werden vns nicht bekümmern vmb Gold vnd Silber, sondern vmb das aureum
divinum, darvon in meinem Tractätlein de triplici aureo Salomonis, deutlich vnd
außführlich genug gehandelt worden. Die nun was anders in diesem Seculo suchen,
oder die sich auch nicht gnugsam gegen demselben geschickt vnd bereit machen,
die kein aurum divinum haben, sondern in der alten Geburt vnd in Sünden
verharren wollen, die werden kein Theil haben an diesem Seculo, sondern müssen
mit den Thieren gerichtet werden. — Ur kap. 8: Aus den Schwerdtern wird
man Pflugschaar, aus den Spiessen wird man Sicheln machen, vnd wird an allen
Orten eine Güldene reformation angestellet werden, daß freylich dieselbe zeit, gegen
der jtzigen, da noch das Vnkraut verhanden, vnd die Thier regieren, eine recht
güldene Zeit zu nennen, wie solches auch aus der apocalypsi vnd andern Büchern
H. Schrifft deutlich genug zu vernehmen. — Ur kap. 11: Zum andern hab ich
durch gewisse warhafftige calculation befunden, daß die 7. grosse Conjunction von
Anfang der Welt zu rechen, sich so eben vnd gerade geendet 1617. vnd ist
hierauf angangen die 8. grosse Conjunction des Mitternächtigen Löwen, welche doch
erst 1623. an dem gestirnten Himmel sichtbar vorden, Nun zehle ich von dem
1618. Jahre biß 1624. inclusive gerade 7. Jahr, auff diesen Septenarium hab ich
gesehen, köndte aber wol seyn, daß in diesen ersten 7. Jahren nur die præparatoria
gemacht worden, vnnd in folgenden 7. Jahren erst die grossen Wunder Gottes recht
angehen werden, wie die Erfahrung geben wird, vnd in dem Tractätlein von
Trigono Igneo, ist durch Cabalistiche Vberlegung auch erwiesen worden, daß sie sich
mit jhren Wundern erstrecket, biß auffs 1630. Jahr, vnd der Anfang derselben ist
nun vorhanden.
[5] Utan att meddela några citat omnämner Vnterschiedliche Paßporten, s.
35, att omkring år 1619 utkommo ’drey Tractätlein’ ’De Leone rugiente daß er
auß Mitternacht kommen, wie er die Feinde anbrüllen vnd schrecken, vnd was
grosses er werde außrichten; so mir anjetzo nicht zur Hand, auch viel zu lang,
alles darauß anhero zu setzen, wer nebenst Zeit vnd Lust dieselben zu lesen hat,
der lese sie, so wird er sagen: Ex ungue Leonem: Der Löw am Löwenmuht vnd
Klawen wird erkannt.’ Om dessa Lejontraktater, vari alltså Gustav Adolfs
ankomst skulle blivit förutsagd, talas även i ett ib. s. 36 anfört citat ur Greg.
Wintermonaths Ordinari-Zeitung: ’Anno 1624. Wenn die Kinder Gottes in
grosser Furcht, Angst vnd Schrecken stehen, vnnd sich jhres Lebens werden verziehen
haben, etc. Wird jhnen GOtt erwecken einen Heyland, dass wird seyn der Löw
von Mitternacht: Von welchem anderswo außfürlich, Insonderheit in
vnterschiedenen Büchern: De Leone rugiente’. Någon av de härmed utpekade skrifterna har
jag icke haft tillfälle att se, men ur den bibliografiska litteraturen har jag antecknat
några titlar, som säkerligen äro att hänföra till den åsyftade skriftgruppen. En
på sin tid bekant kiliast vid namn Johannes Plaustrarius (se G. Arnold,
Kirchen- und Ketzer-Historie, 3, 1700, s. 210) utgav 1620 Wunder- und Figürlich
Offenbarung: Das ist: I. Vergleichung der Welt Anfang und Ende ... V. Von
dem newen König Friderico Pfaltzgrafen, etc. oder brüllendem Löwen auß dem
Walde, im 4. Buch Esdræ am 11. und 12. Capitel. (Se P. Hohenemser,
Flugschriftensammlung des J. M. Zum Jungen, s. 63; en upplaga från 1621 citeras
av J. Volf, Bratri Ružového Krize (Roseæ Crucis) V Zemich Ceských A Proroctvi
Jejich Na Rok 1622, Prag 1910, s. 66.) Lejonprofetian tillämpas här på Fredrik V
av Pfalz, sedan 1619 konung av Böhmen och protestanternas hopp, innan slaget
på Vita berget nov. 1620 åstadkom en vändning i tingen. Enligt Arnold (se ovan)
förutsade Plaustrarius i denna skrift, att den böhmiske konungen år 1625 skulle
krossa påvedömet och lägga Rom i ruiner. [Fjärde Esrabok, vars profetior om
Lejonet och Örnen tydligen varit en viktig utgångspunkt för dessa förutsägelser,
utkom f. ö. vid denna tid som en vida spridd flygskrift, vilken utgick i flera
upplagor, se Hohenemser, Flugschriftensammlung G. Freytag, s. 18; dens.,
Flugschriftensamml. d. J. M. Zum Jungen, s. 110; om Bartolus’ Aquila Esdræa, se not 47.]
Enligt Hohenemser, Flugschriftensammlung G. Freytag, s. 342 utkom 1622 en skrift
med följande titel: Leo ex Sylva: Flos propheticus In quo adaperitur Testimonium de
Veritate Iesu Christi, In Leone Silentij et Rugiente. Prophetische Blum, Darinnen die
Vornembste Geheimnuß von der Letzten zeit, im Daniele, Apocalypsi 4. Esdræ und
andern Propheten deutlich außgeleget werden, und sonderlich die gantze Böhmische
Sache in dreyen unterschiedenen tractetlein gründlich entschieden . . . Zur
Antwort allen Calumnianten und namentlichen D. Hoën. 1—3. (Se ock Hohenemser,
Flugschriftensammlung des J. M. Zum Jungen, s. 83.) Troligen är det närmast
dessa tre ’tractetlein’ (i en tidigare upplaga?), som Vnterschiedliche Paßporten
syftar på, ehuru man väl får antaga, att de i första rummet avsågo att fästa de
med Lejonprofetian förbundna förväntningarna på den landsflyktige Vinterkonungen.
Att denne skall återvända ’von Mitternacht auß Niederlandt’ och våren 1623 ’zu
Prag herrlich einziehen’ förutsäges i flygskriften Bon ’avisa Newe Avisen, Welche
der Postilion deß grossen Löwens im Walde empfangen etc. 1622. (Se J. Volf,
a. a., s. 66 och Hohenemser, Flugschriftensammlung G. Freytag, s. 340, där
ytterligare ett par skrifter med liknande titlar från detta år förtecknas.) I detta
sammanhang böra kanske också nämnas följande två flygskrifter, bägge i Hohenemser,
Flugschriftensammlung des J. M. Zum Jungen, s. 94: Leo septentrionalis
Consideratus et denotatus, in Speculo Mirabilium Leonis de Tribu Juda, Tempore hoc
Nouissimo creatorum. Der Löwe von Mitternacht Mit seinen fürnembsten
Wundern, als in einem Spiegel uns allen fürgezeiget, zu dieser Letzten Zeit, 1625, och:
Leo-saucius redivivus, Das ist: Zwar sehr verwundeter, aber doch wider ernewerter
Löw: Darinn Nicht allein die Clage und der Fall, wie auch die Ernewerang deß
Löwens auß einer Uhralten Figur genommen, tractiret; Sondern auch diese Frage
ventiliret und gehandelt wird: Ob das New Jerusalem oder die güldene Zeit, wie
sie genennet wird, Anno 1624, hat kommen sollen oder nicht?, 1625. — Det i
denna uppsats reproducerade ettbladstrycket Magische Figurenn Der triumphirenden
Löwen från 1632 synes endast vara en ny upplaga av ett tidigare tryck från 1620,
varvid årtalen i originalets titel 1621, 1622, 1623 ändrats till 1632 och 1633. De
till bilderna hörande verserna, handlande om det gudasända Lejonet, som efter krig
och uppror skall skänka en härlig fridens tid, äro avtryckta efter 1620 års
upplaga av Weller i Die Lieder des Dreissigjährigen Krieges, s. 200 ff. (Jfr ock
R. Wolkan, Deutsche Lieder auf den Winterkönig, 1898, s. 391.) Detta tryck har
givetvis ursprungligen gällt Fredrik V (se bilden med ett F ovanför en krona och
en ros); uteslutet är ju heller icke, att omtrycket 1632 vittnar om de genom Gustav
Adolfs segrar nyvaknade förhoppningarna om hans återuppsättande på Böhmens
tron. Man kan med dessa bilder jämföra ett av J. Scheible, Die fliegenden
Blätter des XVI. und XVII. Jahrhunderts, 1850, s. 212 f. avbildat ettbladstryck
(utan tryckår); i flera av de i denna samling reproducerade flygbladen avbildas
f. ö. Fredrik V som ett lejon.
[6] Kotters visioner utkommo av trycket först i tjeckisk översättning år 1625
genom Comenius’ försorg. Den tyska originalversionen cirkulerade länge blott i
avskrifter — den i Holland landsflyktige Fredrik V, konungen av Böhmen, som redan
före sitt nederlag 1620 mottagit Kotter, fick på sin begäran 1626 genom Comenius
ett praktfullt illustrerat handskrivet exemplar. År 1632 utkom den av trycket
(tillsammans med Poniatovskas uppenbarelser) i en liten bok med titeln: Zwei
Wunder-Tractätlein, deren das Erste begreiffet englische Erscheinungen und Reden
Christoph Köttern, Weißgerbern zur Sprotta in der Schlesien . . . Das ander
himmlische Offenbarungen und Gesichte einer Gottsförchtigen Jungfrawen auß Böhmen,
vom Zustand der Christlichen Kirchen (se Hohenemser, Flugschriftensammlung
des J. M. Zum Jungen, s. 162 och Zibrt, Bibliografie České Historie, 5, s. 561).
År 1657 utgav Comenius en latinsk översättning av Kotters liksom av Poniatovskas
och Drabiks uppenbarelser under titeln: Lux in tenebris Hoc est Prophetiæ Donum
qvo Deus Ecclesiam Evangelicam (in Regno Bohemiæ & incorporatis Provinciis)
sub tempus horrendæ ejus pro Evangelio perseqvutionis, extremæqve dissipationis,
ornare, ae paterne solari, dignatus est (1665 utkom en ny, utvidgad upplaga, med
titeln Lux e tenebris). Som det gemensamma för alla dessa uppenbarelser, utgivna
till uppbyggelse för de böhmiska exulanterna, framhåller Comenius i sitt företal
deras förutsägelse av påvedömets och huset Österrikes snara undergång, varvid
särskilt svenskarna och Karl X Gustaf voro kallade att spela en avgörande roll, och
av en allmän världsreformation före den annalkande yttersta domen. Om Kotter,
Poniatovska och Drabik lämnar Comenius i detta arbete åtskilliga biografiska
upplysningar liksom i sin 1659 utgivna Historia revelationum Christophori Kotteri,
Christinæ Poniatoviæ, Nicolai Drabicij. Se ock G. Arnold, Kirchen- und
Ketzer-Historie, 3, 1700, s. 215 f. Om Comenius och hans förhållande till dessa
visionärer, se även J. Kvacsalas Comeniusbiografier (1892 och 1914), P. Kleinert,
Nik. Drabik (i Theol. Stud. und Kritiken, 1898) och de utförliga bibliografiska
upplysningarna hos Zibet, a. a., 5, s. 546—565. Jfr även P. M. Hebbe, Svenskarna
i Böhmen och Mähren, 1932, s. 4 och flerstädes.
[7]
Poniatovskas uppenbarelser trycktes 1629 i Göttliches wunderbuch, darinnen
aufgezeichnet stehen 1. himmlische Offenbarungen und gesichte einer Gottseligen
Jungfrau aus Böhmen vom zustand der Christlichen kirchen, dero erlösung, und
dem schrecklichen Untergang ihrer feinde (Zibrt Bibliogr. České Historie, 5, s. 564;
jfr Hohenemser, Flugschriftensammlung des J. M. Zum Jungen, s. 126, där en
upplaga av 1630 förtecknas.) De omtrycktes år 1632 tillsammans med Kotters
(se föregående not) och långa utdrag meddelas därur i Vnterschiedliche Paßporten,
1632, s. 40 ff., såsom förutsägelser om Gustav Adolf. År 1657 utgåvos de av
Comenius, se uppgifterna i föregående not, där man även finner nödiga anvisningar
rörande litteraturen om Poniatovska.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 18:28:33 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1934/0030.html
