Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karlskrönikans proveniens och sanningsvärde. En undersökning och några slutsatser. III. Av Erik Neuman - Fredeberns uppdragsgivare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Karlskrönikans proveniens och sanningsvärde 187
kapitel, som varit Fredeberns uppdragsgivare, men talar för att det
varit någon klerk, som känt till domkapitlets bevismoment i
ärkebiskopsstriden.
3. Ytterligare ett argument för att en prelat inspirerat
Engelbrektskrönikan anförde jag i föregående del av detta arbete1, i det
jag påpekade, att liksom porträttet av Arnold Clementsson, som av
konung Erik med vapenmakt insattes på ärkebiskopsstolen i Olavs
ställe, är det mest frånstötande i förra partiet av krönikan (v. 566 ff.),
så är också bilden av fogden på Stegeborg Ivan Flemming den
mest motbjudande i det senare (v. 1928 ff.). Anledningen till att
just dessa män målats så i svart såg jag — som jag fortfarande
tror, med rätta — däri, att båda begått övergrepp mot svenska
kyrkan. — F. ö. kan beträffande Arnold framhållas redan den av
Ingvar Andersson2 konstaterade likheten mellan
Engelbrektskrönikans skildring v. 581 ff.:
och saa monde han til vpsala fara
tha han kom for kirkiona dör
Sancte erix wredhe mötte honom ther
Sinna hielsooth han strax fik,
och den uppfattning som kommer till uttryck i ett brev från
biskoparna Knut och Thomas till Baselkonciliet 1435 Vs, vari framhålles
att Arnold »intrusus ad medium annum post huiusmodi suam
in-trusionem diuino, vt credimus, miraculo miserabiliter expirauit».3
Betecknande nog har Kumlien med tystnad förbigått de av mig
redan förut framdragna momenten 2 och 3 ovan, vilka, som man
kan förstå, långtifrån sakna betydelse.
4. Det finns emellertid även andra ställen i
Engelbrekskröni-kans originaldel än det, som rör Flemming, vilka verka inspirerade
av en klerk. Så v. 1926 f., där det omedelbart efter berättelsen
om dansken Eggert Frilles skeppsbrott på »Rogööfiärdh» tillägges:
Sancte franciscus götz hafde han nokot jnne
litet munde han ther j winna,
genom vilka versrader författaren säkerligen velat framhålla skepps-
1 Samlaren 1931, s. 185.
2 Källstudier till Sveriges historia 1230—1436, s. 275.
3 Lindblom, Akter, s. 138.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
