Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nya bidrag till Lucidors biografi. Av Gunnar Bolin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Nauclerus Laur. Joh. Stockholm. Suecus 16 gr. i W. 1658 S 15».[1]
Beträffande anteckningens förkortningar må påpekas, att »W.»
betecknar Winter, »16 gr.» åter 16 groschen — jämte 22 groschen
här den vanligaste immatrikulationsavgiften, varvid dock ofta
betydligt högre summor förekommo. Lucidor har sålunda redan från
ankomsten till universitetet i Leipzig anpassat sig efter en blygsam
levnadsstandard. »S 15» slutligen anger, att Lucidor under
vinterterminen inskrivits som den 15:e medlemmen av den sachsiska
nationen. Likt universitetet i Prag var det leipzigska nämligen
indelat i 4 nationer: »Sachsen», »Meissner», »Bayern» och »Polen».
Emellertid fick Lucidor tydligen även i Leipzig lida för sina
olycksaliga bröder eller åtminstone någon av dem. En skrivelse
från Lars Assersson, daterad Stralsund den 6 september 1660 och
denna gång ställd till riksamiralinnan Wrangel, uttalar hans
djupa tacksamhet för den nåd, som grevinnan i fjolåret — 1659
sålunda — bevisat hans hustrus bröder, i det grevinnan skickat
dem så mycket pengar, att de kunnat befria sig från arresten i
Leipzig och komma ut.[2] Assersson ville för den skull ogärna
besvära grevinnan. Då emellertid Edling ej ville höra talas om
utbetalning av ett enda öre och de båda bröderna under tiden icke
visste vad de skulle ta sig till, såg sig Assersson ingen annan utväg
än att anropa hennes nåd om hjälp för dem, då de näst Gud ej
hade någon annan tillflykt än riksamiralen och hans maka.
Assersson återkommer i brevet till de 1600 riksdalerna i arvsmedel, av
vilka han sökt få ut fjärdedelen för sin hustrus räkning. Tydligen
har Assersson gjort denna hänvändelse, sedan hans hustru för något
år sedan uppnått myndig ålder — hon var ju, som ovan visats,
född 1637. Slutligen anför han, att den yngste brodern just
inlämnat en supplik med bön att bli antagen i excellensens tjänst,
eventuellt med ekipering av egna medel, att meritera sig för någon
krigstjänst.
Asserssons hänvändelse till riksamiralinnan har tydligen
åtminstone denna gång blivit resultatlös. En hand har vid
mottagandet av hans brev påtecknat det med ett lakoniskt och strävt: Nil
responsum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
