Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Viktor Rydberg och August Strindberg. Några beröringspunkter. Av Olle Holmberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
Olle Holmberg
kallar senare i en dikt Jesus för »folkmartyren»), så menade han
sig säkerligen själv endast dra ut konsekvenserna av vad han i sin
ungdom hade läst om nattvarden i slutet av Bibelns lara om Kristus,
nämligen följande: »De dogmer, i vilka den kristna världens
ungdom uppfostras, hava till större delen formulerats av prästmöten
under en tiderymd, som är den dystraste i historien: då vetenskapens
ljus var slocknat och det av Jesus väckta gudsmedvetandet nära att
förkvävas tillika med det fria kristna församlingslivet; då hierarkien
och formel väsendet utvecklades; då frälsarens lara om Guds andes
närvaro och verkan i församlingen fick vika för en fetischistisk lara
om ’Guds kötts’ närvaro i det av en offerpräst invigda
nattvardsbrödet». Tanken är densamma hos Rydberg och Strindberg, men
Strindberg formulerar den, visserligen icke med större harm, men
mera glåpordsmässigt. Då Strindberg därefter åtalades för »hädelse
mot Gud eller gäckeri av Guds ord eller sakramenten», svarade han
i sin inlaga till rådhusrättens sjätte avdelning i Stockholm bland
annat att han inte gärna kunde häda Gud eftersom han var deist
och inte ateist. »Skulle med Gud menas Kristus», fortsatte han,
»måste jag anmärka, att förnekelse av Kristi gudom ej ansetts
hittills som smädelse mot Gud. Så ansåg åtminstone ej den kommun
som både tillsatt denna domstol och den professor i kulturhistoria,
vars förnämsta merit är den berömda skriften: ’Bibelns lara om
Kristus’». Även i Kvarstadsresan, 1884, åberopar Strindberg
Ryd-bergs auktoritet. Han påpekar att förnekelse av den rena
evangeliska läran straffas med två års straffarbete. »Man skulle sålunda
när som helst kunna sätta alla Sveriges judar, katoliker, unitarier,
metodister, baptister på Långholmen, börjande med salig
Änkedrottningen (om hon levat) och fortsättande intill med [sic!] Viktor
Rydberg! Det är skarpsinnigt.» (S. S. XVII: 37.)
Strindberg kan naturligtvis vid denna tid inte kallas för
ryd-bergian; den sista hela figur hos honom som kan sägas leva i
efterdyningarna av rydbergsk idealitet är Arvid Falk i Böda Rummet.
Men Strindberg söker under åtalstiden skydd bakom Rydbergs
mäktiga gestalt. Det lyckligaste som kunde hända — därom var
Strindberg givetvis medveten — var om Rydberg personligen
framträdde och lade sitt vägande ord i vågskålen till hans förmån.
Det var också tal om saken. Den 30 oktober 1884 skriver
Geijerstam i ett hoppfullt brev till Siri Strindberg i Schweiz: »Viktor
Rydberg har förmåtts att åtaga sig att skriva en öppen förklaring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
