Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Viktor Rydberg och August Strindberg. Några beröringspunkter. Av Olle Holmberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Viktor Rydberg och August Strindberg
37
sig, när de från grannskapet af det ståndar, till hvilket de
naturligtvis dragits, förnummo en sådan röst som den i »Giftas». (Viktor
Rydbergs Brev III: 43.)
Det kan nämnas att idéassociationen till chevalier de Eaublas
förekommer redan i en ledare i Tiden den 4 oktober 1884, där det
under rubriken »Strindberg åtalas för hvad?» heter: »För ett par
år sedan utkom i ny öfversättning ’Chevalier de Faublas memoarer’,
ett arbete som med fog kan sägas innehålla rent af ’läror till den
last som sårar ärbarheten’.» Rydbergs mening är tydligen den, att
Strindberg trots allt är för god för att framkalla dylika jämförelser.
Den något satiriska tonen mot Nyblom visar att han heller inte
utan vidare vill räknas till de förklarade antinaturalisternas läger,
ehuru han måste erkänna att de ha fog för sina åsikter. Att han
i varje fall inte låtit någon ändrad ståndpunkt gentemot
»realismen» och »det unga Sverige» bli bekant visar det visitkort han på
våren 1887 fick från den alltid ogenerade Geijerstam, och som
lydde så (Rydbergssamlingen, Kungl. Bibl.):
Broder Rydberg.
Är det dig möjligt, skulle du göra mig en ära genom att besöka
mitt föredrag om Strindberg, som jag med anledning af lektor
Personnes broschyr kommer att hålla i Arbetarföreningens lokal på
Malmskillnadsgatan kl. V2 8 Måndag den 28 Mars.
Vördsamt Din
Gustaf af Geijerstam.
Troligen var det inte Rydberg möjligt att hedra föredraget
med sin närvaro.
Strindberg var för Rydberg som nämnt realismens (eller
naturalismens) representant, även om den strindbergska realismen för
honom tedde sig speciellt extrem och okynnig. Med åren blev
Rydbergs inställning till hithörande ting om icke direkt förändrad
så dock såtillvida modifierad som den alltmera överhandtagande
realistiska andan i litteraturen föreföll honom i jämviktens intresse
nödvändiggöra ett stegrat försvar för vad det fanns av värde i den
idealistiska konsten och livsåskådningen. I varje fall blev
resultatet det att Rydbergs ton mot Strindberg så småningom skärptes;
det berodde alltså dels på att den realism som Strindberg enligt
Rydbergs mening representerade, icke längre behövde faderligt
omhuldas och välvilligt tas i försvar, utan tvärtom blev en fara genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
