Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frödingsstudier. Av Henry Olsson - 2. Claverhouse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ft
190 Henry Olsson
milj ens utomordentliga intresse, och skalden hade genom dessa
tidiga strövtåg förvärvat sig en ingående förtrogenhet med
historiska händelser och personligheter vilken gav honom ett starkt
övertag över Karlstadskamraterna. Redan i gymnasiet uppfattade
han också avståndet mellan mästaren och en efterföljare som
Inge-mann. Den smak för Walter Scott han sålunda tillägnat sig
bibehöll han sedermera. Betecknande för läget är att Frey Svenson
kunnat konstatera att den historiska romanen var den enda som
fängslat honom1, och hela hans historiska pastischdiktning har här
givetvis sin rot.
Angående de närmare omständigheterna vid denna läsning
kunna ett par okända fakta av värde meddelas. T
föräldrahemmets bibliotek ingingo nämligen Scotts samlade romaner i svensk
översättning, medan däremot verseperna saknades och skalden själv
lär ha inköpt Den siste hardens sång, förmodligen i den 1872
utgivna upplagan. Det finns emellertid ett indicium för att han
även vid en senare tidpunkt och mera systematiskt kan ha
uppfriskat sina minnen. I kåseriet Mitt lantmansliv, som handlar om
hans vistelse på Slorudsborg 1883—85, berättar han sålunda hur
han där sökte fördriva tiden med att läsa »om och om igen alla
romaner, som syster min hade» (jfr brev till Hellberg 5 mars 1884).
Att denna lektyr även bör ha innefattat Scott framgår därav att
— enligt vad fröken Hedda Fröding meddelat mig —
föräldrahemmets bestånd av dennes och Coopers romaner efter faderns död
kommit till Slorudsborg. Denna faktor bör tydligen tas med i
beräkningen även vid en kronologisering av de båda dikterna
Claver-house och Abbotsford. Enligt den gängse av Cecilia Fröding lämnade
uppgiften skulle dessa visserligen vara »de äldsta dikter av Fröding,
som veterligen bevarats» och förskriva sig från »skaldens sista
skoltid (eller möjligen första studentår), 1879—1880» {S. S. I, s. 1^3).
Men denna vedertagna datering är uppenbart felaktig. Man kan
dra slutsatsen redan därav att de båda styckena förutsätta en
mognad som Fröding på ett så tidigt stadium icke kan ha uppnått,
och i sina nämnda autobiografiska notiser har han till yttermera
visso själv daterat dem till åren »1883-—85(?)», alltså åtskilligt
senare.
Med denna senare datering till Slorudsborgstiden får man också
förklaringen till vissa egenheter i dikternas struktur. Att Claver-
1 Gustaf Frödings diktning. Bidrag till dess psykologi, Sthlm 1916, s. 41.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
