Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112
Stanislaw Sawicki
»scolis Lundensibus av ärkebiskop Nikolaus (1379).1 Kaniken Thuco
Tburonis i Lund innehade Ovidium de arte amandi et alios tres
Ovidianos in uno volumine (1353).2 I en katalog- över
ärkebiskopsbiblioteket i Uppsala (1369) upptagas en Liber ethimologiarum och
Summae dictaminum av bl. a. Ricardos och Thomas de Capua.3 På
1370-talet avskrev scholaren Petrus Johannis från Strängnäs’ stift
i Prag bl. a. Senecas Declamationes.4 Ar 1409 erhöllo franciskanerna
i Visby en Ovidius moralizatus.6 Från tiden före 1475 härstammar
en förteckning över böcker, sonx mäster Bero skänkt Skara domkyrka,
däribland: paruo volumine rethorica, ciromantica et musica, Manus de
planctu, Ebrardus et Alexander vno volumine, Petrus Helie metricus jämte
en del grammatiska kommentarer saint en summa guidonis in rethorica
parua och inånga andra böcker »in artibus».6 Exposiciones super
alex-andrum et donatum ägdes omkr. 1484 av dominikanermunken Clemens
Rytingh.’ Yadstenaklostrets livliga verksamhet i och för avskrivande
och anskaffande av böcker är bekant. I förteckningen över de böcker,
som broder Johannes Hildebrandi köpt i Paris (1418), finna vi bl. a.
unus Graecismus ocli »unus liber dictaminum».8 Både den litterära
och den homiletiska verksambeten i klostret befordrade också en högre
grad av kultur på retorikens område: »Retoriska och grammatikaliska
undervisningsskrifter förskaffade man sig äfven. Före inträdet i
klostret sökte man bereda såväl de blifvande nunnorna som
munkarne undervisning i Donatus och andra grammatici. I en
pappers-codex i qvart, som nu tillhör Linköpings bibliotek (sign. LXXXII),
men utan tvifvel varit i Johannes Hildebrandis ego, förekomma bl. a.
afdelningar äfven: ’Facultas rhetorica’, ’Modi colorice loquendi’,
’Colores sententiarum principales’.»9
1 Kr. Ersi.ev, Testamenter fra Danmarks Middelalder indtil 1450,
Köbenhavn 1901, sid. 149.
2 Ibid., sid. 114.
3 J. Peringskiüli), Monumenta Ullerakerensia, II, Stockholm 1719, sid. 315.
4 II. Schück, Om den älsta bokhandeln i Sverige, sid. 27 (Festskrift med
anledning af Svenska Bokförläggareföreningens Femtidrsjubileum, Stockholm 1893\
5 Fant et Aurivillius, loc. cit., sid. 19.
0 G. Carlssov, Mäster Beros af Lödöse bibliotek, Nordisk tidskrift f. bok- ocli
biblioteksväsen, 9 (1922), sid. 130 ff. och 141.
7 I. Collijn", Svenska boksamlingar under medeltiden, Samlaren, 24 (.1903),
sid. 128.
8 C. Silfverstolpe, En blick i Vadstena klosters arkiv och bibliotek. (Ur
några antecknares samlingar, Uppsala 1891, sid. 113 f.)
9 Silfverstolpe, ibid., sid. 106. — Handskriften LXXXII är en samling
av ofta ytterst konstmässiga och delvis glosserade mönsterbrev med utförliga
kommentarer, som behandla stilens utsmyckning, titulatur o. s. v. Författaren har
tydligen begagnat sig av Eberhardus’ Laborintus (sid. 2 i hs.). Vi lia här att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
