Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Poetria ocli Testa Niicis av Magister Matthias Liiicopensis 121
i föreliggande arbete ha gjorts efter en fotostatering av Hermannus
Alemannus’ översättning, tryckt hos Philippus i Venedig 1481.1
Matthias citerar och nämner sex gånger uttryckligen
Aristoteles-Averroes 2 (se anmärkningarna till texten). Dessutom finnas här
hänvisningar och citat ur Horatius’ Ars poetica, Gaufredus’ Poetria
nova, Persius’ Satirer, Eneiden,Pseudohonierus, Ovidius’ Metamorfoser,
vidare ett enstaka ur Avianus’ Fabler ocli ett ur Johannes’
evangelium samt slutligen en hel mängd reminiscenser från olika
författare8. Man ser, att författaren till denna poetik måste ha varit
en alldeles ovanligt beläst man. Vad beträffar Testa nucis, så anges
liär icke namnet på en enda citerad författare utom Avianus, men
icke förty ansluter den sig nära till Aristoteles’ retorik och även
till Ciceros Be inventione samt till Bhetorica ad Herennium.
Aristotelestexten, som Matthias följer, torde väl denna gång icke ha varit
någon Aristotelesparafras av Averroës; den står i sin utformning
mycket nära Wilhelm von Moerbekes översättning av Aristoteles.4
Tyvärr har jag här icke haft tillfälle att jämföra med Hermannus’
översättning av Averroës’ parafras.5
Först som sist bör det nämnas, att Matthias’ Poetria trots sin
starka påverkan från Aristoteles-Averroës i sitt framställningssätt
knappast avviker från den samtida litteraturen på samma område.
De viktigaste punkterna hos Aristoteles upprepas i alldeles
förvanskad betydelse för att tjäna ett medeltida stilideal. Poetiken
börjar med två slag av »representacio»: beskrivning och jämförelse
med sina olika arter (sid. 130—132). Så följer en exkurs över »laus»
och »vituperium» och en uppdelning av »poesis laudativa» från
denna synpunkt sett i fyra olika slag: den direkta beskrivningen,
beskrivningen av motsatsen för att framhäva betydelsen av det
följande, »species passionalis» och ett fjärde slag, som är en
kombination av de tre föregående (sid. 132—135). Det påpekas vidare, att de
för personernas beskrivning framdragna »proprietates» måste an-
1 Preussische Staatsbibliothek, GW 2478. VB 3738.
2 Poetria, sid. 129, 130, 132 (aueroys secundum poetriam aristotilis), (teste
aristotile), 137 (secundum aristotilem in poetria sua), 138 (secundum aweroym);
vidare förekommer det en hel rad av andra därifrån hämtade ställen, till vilka
källan ej angives.
3 Virgilius: sid. 132 (2 ggr.), sid. 136, 137 (3 ggr.), 138 (2 ggr.), 139. Ovidius:
sid. 136, 138 (3 ggr.), 141 (2 ggr.). Horatius: sid. 129, 135 (2 ggr.), 141, 143. Persius:
sid. 128, 131 (2 ggr.), 132,139 (2 ggr.). Gaufredus a Vinosalvo: sid. 139,143. Bhetorica
ad Her.: sid. 138. Pseudohomerus: sid. 137. Avianus: sid. 149 (Testa). Evang. Joh.:
sid. 137, etc.
4 Utg. av L. Spengel, Aristotelis Ars Bhetorica, Lipsiæ 1867.
5 Tryckt i Venedig hos Philippi 1481.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
