Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En nyfunnen text till första sången i Frithiofs saga 175
I vad mån också Trolle-Ljungbytexten är skriven i repriser kan
inte bestämmas säkert med nuvarande material. Men om man från
den förra bortskalar allt så kallat »modärnt» inslag (str. 12, 17—
23, 28—33, numreringen efter senare texten) utbyter några småord,
men bibehåller str. 27:
Men Frithiof skär, hvar han går fram . . .
■—• och åt detta genom tid och rum vitt spridda oskick tycks Tegnér
själv ha varit hemfallen1, — så återstår en visserligen tunn men
fullt läsbar romans, som mycket väl kan ha varit den ursprungliga
eller den av Tegnér från början planerade. Den har tongångar
från Lorenzo den tappre och Skön Imogen men är byggd på
fornnordiska motiv, vilka motiv numer ha lokaliserats till andra sagor:
inledningsstroferna, dock inte bilderna, till Niebelungen Lied sång
I och H: Ez wuchs in Buregonden ein viel edel magedin» och »Do
wuchs in Niederlanden eins edel Küneges Kint»s, jaktscenen till
Finnboge den Starkes Saga och vävscenen till Yölsungasagan3, allt
förebilder, som tyda på rent götiska avsikter. Och ävenså var det
götisk poesi, som stod på spel, när tanken på Frithiofs Saga rann
upp hos Tegnér, tanken att skapa »en bild af det gamla nordiska
hjeltelifvet» till en av nöden ganska påkallad Ehrenrettung för
nordisk saga och myt soin stoff för en blivande Nationallitteratur.
Under alla omständigheter har Tegnér, som framgår av
handskrifterna, förfarit med första sången på ungefär samma sätt som
han på 1840-talet förfor med tillägnan av Kronbruden4, hans egen,
inte Böttigers version, där en rad vid flera tillfällen inlagda strofer
nästan fördubblar textinnehållet och ävenså förskjuter
helhetseffekten. I båda fallen rör det sig om avslutade dikter, som icke ha
omarbetats på ett par omkastningar när, och i båda fallen har
resultatet blivit i någon mån nya dikter.
För omkring trettio år sedan påvisade professor Wrangel vid
ett litteraturseminarium, men mer i förbigående, de stora likheterna
mellan barndomsbilden i första sången och Bernardin de Saint-Pierres
Paul et Virginie.5 Hos professor Blanck föreligger en fullt utar-
1 Wrangel—Böök, a. a. IX, s. 620.
2 Greta Hedin, Tegnérs Fritiofs saga. Fyra studier. (Skrifter utg. av
Modersmdlslärarnes förening n.-r 37), Stockholm 1931, s. 138.
8 Albert Nilsson, Tre fornnordiska gestalter, Lund 1928, s. 201.
4 Wrangel—Böök, a. a. IX, s. 625.
5 E. Wrangel, Tegnér i Lund, Stockholm 1932, II s. 213.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
