Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jämförelse mellan Herodotos ocli Thukydides av Esaias Tegnér 209
hvarföre man också ej utan skäl die Tliätigkeit seiner innersten Kräfte
förebrått honom lättro och vidske- und das G egeneinand erwirken der
verweise. Men just härigenom kom lian borgensten Triebfedern darstellen zu
också mera sällan i tillfälle att måla, müssen . . .
om jag så får säga, den inre sidan af
menniskan, och verkningar af hennes
själs krafter . . .
Men även ett annat arbete av Creuzer har Tegnér använt,
nämligen dennes Die historische Kunst der Griechen in ihrer Entstehung
und Fortbildung (1803), vilket arbete Tegnér också ägde.1 Särskilt
beroende är Tegnér av detta arbetes Sechster Abschnitt, därifrån
man kan notera åtskilliga rent formella överensstämmelser, såsom
framgår av ett par exempel:
Tegnér s. 196—197.
Hans (Herodotus’) verk är
egenteligen en Universalhistoria och
omfattar större delen af den då
bekanta verldens händelser; men
medelpunkten deri är, såsom billigt,
Grekland och egentliga afsigten
och hufvudiden ingen annan än
den att förherrliga Grekernas stora
Nationalseger öfver Barbarerna . . .
Tegnér s. 197.
dertillmed förklarar han
(Thucy-dides) afsigten med sin historia
vara den att dermed gagna och
undervisa blifvande statsmän . . .
Creuzer s. 270.
Dieses letztere Werk (Herodots)
ist bey allen andern historischen
Zwecken doch hauptsächlich darauf
angelegt, dass die Hellenische
Ari-steia (der glorreiche Nationalsieg) auf
dem Gipfel ihres Ruhmes erscheine . . .
Creuzer s. 278.
er hatte seiner Geschichte die
Bestimmung gegeben, dass sie für
den künftigen Staatsvorstelier eine
vervielfältigte Erfahrung seyn sollte . . .
I det icke slutgiltigt färdiga skick Tegnérs jämförelse mellan
Herodotos och Thukydides föreligger, tillhör den ej lians mera
inspirerade arbeten. Men det har som jag hoppas framgår av
ovanstående preliminära undersökning ett betydande intresse för
kännedomen om historiegrafiens plats i lians estetiska system och lians
förhållande till sin samtids klassiska vetenskap. En grundlig
undersökning av Tegnérs insatser som vetenskapsman kommer antagligen
liksom den här behandlade jämförelsen att visa att han var mindre
fackforskare än syntetiker. Men slaviskt beroende av sina källor
blev aldrig Tegnér: även härutinnan visar sig geniets suveränitet
hos honom.
1 Förteckning . . . öfver Esaias Tegnérs efterlemnade boksamling, s. 34.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
