Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
214
Miscellanea
3clje acten.
Riksföreståndareval — Carl Knutsson Puke — Engelbrekt
4de acten.
Örebro — Engelbrekts mord —
Som historiker är Geijer mycket fåmält beträffande sin
uppfattning och uppskattning av Engelbrekt. I Svenska folkets historia
inskränker han sig till källornas omdömen. Den kärva objektiviteten
brytes endast på ett ställe. Det heter, att biskop Tomas beklagat
Engelbrekts död »i rim, som man ännu ej utan rörelse läser».1
Återhållsamheten överensstämmer med arbetets allmänna karaktär.
Märkligare är att återfinna den i Geijers otryckta föreläsningar.2 I sin
definitiva form — manuskriptet är avsett för höstterminen 1815 men
har tillägg och ändringar, som kunna vara senare — överensstämmer
ifrågavarande föreläsningsparti i allt väsentligt med motsvarande stycke
i Svenska folkets historia. Dock saknas orden om biskop Tomas’ dikt.
Å andra sidan har föreläsningspartiet några avslutningsord, som äro
utan parallell i historieverket. Bakom dem döljer sig måhända en
inre gripenhet. De lyda: »Ett sådant slut fick en af Sveriges störste
män — och dermed vele vi för denna gången ej berätta något
vidare —»3. Men någon hänförd vältalighet av den art, som Geijer
eljest inte är sparsam med i sina föreläsningar från perioden
1815—-19 och som särskilt kommer Gustav Vasa till del4, någon sådan har
Engelbrektsgestalten inte utlöst.
Ändock förvånas man ingalunda över Geijers val av ämne för det
enda skådespel, han veterligen planerat. Jag tänker då mindre på
det dramatiskt tacksamma i scener och repliker ur Engelbrekts liv,
sådana urkunderna återge dem’. Viktigare äro Geijers ideologiska och
personliga förutsättningar. Bondefriheten var ett centralt föremål för
hans poesi och forskning. Odalbonden (1811), Feodalism och republikanism
(1818—19), Om den gamla svenska förbundsförfattningen (1822) vittna
härom. Med bergsmannayrket och Dalarna förenade honom blodsband.
Hans morfar, Erik Geisler, var övermarkscheider i Falun.
Närmast torde Geijers plan på en Engelbrektstragedi ha föranletts
av tre tätt efter varandra utgivna Engelbrektsdramer. Det första av
dessa, Lings, utkom 1819, det andra, G. F. Åkerhielm», som är byggt
på eller i varje fall inspirerat av Lings, 1820. Det tredje, av F.
Net-telbladt, publicerades senare samma år som Äkerhielms; författaren
-— som uppträder anonymt — förklarar emellertid i förordet, att
manuskriptet »legat färdigt i nära två år, men af mellankommande
orsaker ej blifvit utgifvet». De tre sorgespelen äro alla mer eller mindre
1 Saml. skr. 4 s. 551.
2 Engelbrektsskildringen i E 106, U.U.B., s. 854-861.
8 Ib. s. 863 f.
4 E 106 s. 395 f., E 108 s. 103 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
