Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
Stellan Arvidsoii
Man bör lägga märke till att Thorild i Passionerna begagnar sig
av samma metod att avbryta versraden.
Thorild visar ytterligare, hnr Stiernhielm genom rytmen
karakteriserar Lättja, Kättja och Flättja, och tillägger: »Aevo canit suo
niminm, sicut ipse Homeros, (item: Tasso, Milton, Klopstock.)»1
Därefter kommer Runs till tals, och citatens rad avslutas med fru
Lustas beskrivning på sina döttrar.2
Thorild går därefter över till Stiernhielms hexametrar i
balletterna: »In dramate primo haec habet hexametri miracula». Och
han utväljer som prov ett stycke ur »Then fångne Cupido» (Yenus
tal i tredje scenen): »An Neptun then hijssjote salt-siö-skumig i
Skägget etc.» samt Mars tal i »Fredz-Afl»’: »Jag skal Dundra så
Himmel och Jord skole skälfwa som Asp-lööf etc.» Och Thorild
tillägger: »quo divino metro regnat ille Genius: hoc vero specimen
summum est».3
Som vi ser, slösar Thorild med lovordande adjektiv och drar sig
inte för att jämställa Stiernhielms verskonst med alla tiders yppersta
verskonstnärers prestationer. Hans bevisföring går ut på att
gendriva Cramers påstående, att Stiernhielm skulle vara monoton. Yad
han främst prisar hos Stiernhielm är dennes förmåga att variera
rytmen alltefter innehållet, och då han har denna beundran för de
stiernhielmska hexametrarna är det föga underligt, att han blir
upprörd över Cramers kritik av dessa hexametrar från sträng metrisk
synpunkt. Som framgår av referatet av Thorilds första brev till
Cramer om denna sak, anser Thorild de av vännen påtalade »felen»
vara naturliga för vårt rytmiska sinne, och han avvisar allt tal om
»amphibracha» och cäsur.
Denna syn på Stiernhielms verskonst skulle kunna tänkas ha
berett Thorild till att förstå Klopstock och hans krav på en friare
och mera expressionistisk uppfattning av versen. Men uppenbart
är det tvärt om. Hexametern i Passionerna har inte influerats av
versen i Hercules, den är i stället ett försök att på svensk mark
omplantera Klopstocks verskonst. Klopstocks krav på att versen
skall vara omväxlande och anpassad efter innehållet har Thorild
gjort till sitt, den teori, som ligger bakom prosodien i Passionerna,
har till förutsättning Klopstocks opposition mot den franskklassiska
1 Ibid. s. 70.
2 Ibid. s. 70 f.
3 Ibid. s. 71 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
