Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Viktor Rydbergs lyriska genombrott II
71
korrektur, utbyttes den mot Dexippos (Warburg II: 320). Strax
fore julen 1875 hade Handelstid ningen (11 dec.) avtryckt Skogsrået
ur Svea utan att Rydberg förhindrat den »puffen». Uppenbarligen
har Rydberg på våren 1876 funnit en samverkan i värnpliktsfrågan
mellan Handelstidningen och Aftonbladet dels mera möjlig, dels
mera önskvärd än han ansåg den i slutet av 1875.
Viktigast är att man med hjälp av denna brevväxling kan
komma den politiska situation och de politiska strävanden in på
livet, som inspirerat Rydberg till Dexippos. Den är tillkommen
som ett inlägg för den korta värnplikten och ger i diktens form
uttryck för alla de förhoppningar, skalden och hans krets knöto
till sitt program: förhoppningar om en ny demokratisk anda, som
skulle mer än ersätta långvarig exercis. När de romerska örnarna
lämna Aten i sticket, och när de fåviskt kloke förneka ett
försvars möjlighet, samlar Dexippos de unga till en improviserad här,
och för detta folkuppbåd viker angriparen.
Då, som vi sett, Hedlund i presspalterna hade osökt anledning
att föra på tal den göteborgska liberalismens och särskilt Rydbergs
förtjänster om folkvärnstanken ända tillbaka till broschyren 1859,
är det naturligt, att broschyrens idéer trängt sig fram i Rydbergs
eget medvetande och färgat hans dikt. Ty den gossehär, Dexippos
frambesvärjer, liknar mer den väpnade skolungdom, som
Rydberg-anbefallt 1859 än den värnpliktsarmé som åsyftades 1875.
Också den antika omklädnaden kan till en del — dock blott
till en del — förklaras av associationerna tillbaka till 1850-talet.
Beundran för antik kultur och antikt samhällsliv var starkare hos
50-talets Rydberg än lios 70-talets, även efter den italienska resan.
I ungdomen var hans novantik närd av hans främlingsskap i den
reaktionära samtiden. Något av denna polemiskt liberala
antikdyrkan flammar upp i strofen om Themistokles’ och Kimons och
Miltiades’ tider och är som en underton närvarande i hela diktens
sorg över den atenska medborgarandans förfall.
En jämförelse mellan Dexippos som tendensskrift och den
romansvit, som avslutas med Siste atenaren, är emellertid framförallt
ägnad att framhäva lugnet och skonsamheten i 70-talspoemet. Det
är icke konstformen som gör skillnaden. I klostercellen är,
betraktat som poem, mycket likt Dexippos. Båda kunde kallas
idéballader. Men den äldre dikten är direktare och avsevärt skarpare i sina
invektiv mot den antika kulturens förgörare. Yad Dexippos vänder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
