- Project Runeberg -  Samlaren / Ny följd. Årgång 18. 1937 /
84

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

84

Victor Svanberg

storiska ideal, liksom man i allmänhet sökte stärka de försvagade
förhoppningarna med att uppmuntra til-1 ett nordiskt samarbete
utanför det rent politiska området.

När »Nordisk tidskrift för politik, ekonomi och litteratur» 1866
startades, avskrevos väl ingalunda den politiska skandinavismens
slutmål, men man prövade nya medel. Man hade klart för sig och
uttalade i en pro gram artikel, att »medkänsla och välvilja icke göra
till fyllest» (1866, s. 12) och att det behövdes bl. a. social och ideell
samhörighet. Från en tysk observatör citeras 1869 en maning till
försiktighet: »Den skandinaviska idén är för det närvarande hänvisad
till ett stilla fortskridande likasom idén om den italienska enheten
före Krimkriget» (s. 444). När i samma årgång Nordiska
nationalföreningens verksamhet för året redovisas med en uppräkning av
postporto, föreläsningsbyten, rättskrivningsmöte o. d., noteras
visserligen också studentmöten men erkännes, att deras tid är förbi, och
att folkmöten vore bättre (s. 752). Att i Sverige introducera
folkhögskolan efter danskt mönster blir »det hufvudsakliga föremålet»
för föreningens verksamhet (s. 747); början gjordes med ett föredrag
av August Sohlman i januari 1868. Under detta bildningsarbete
blir forntidsstudiet ett. viktigt stöd. Gemensam historia är
förutsättningen för de nordiska rikenas enande, förklarar Nordisk
tidskrifts utgivare, G. K. Hamilton, i inledningen till den årgång, som
blev tidskriftens sista, 1870 (s. 10). M. B. Richert publicerade
1869 en stor studie, kallad »Om nordisk bildning och fornnordisk
litteratur». Han börjar med reflexioner om nationalitetsidéns
världshistoriska betydelse och formulerar satsen att »hvarje folk har sin
särskilda kulturuppgift» (s. 571). Gentemot Munch och Keyser
hävdar han tillvaron av en samnordisk fornlitteratur. Att känna
de nordiska minnena framställes som en nationell plikt, och som ett
missförhållande, att vi känna Grekland och Rom bättre än vår egen
forntid (s. 576). När Nordisk tidskrift 1870 nedlades, fingo de
skandinaviska och historiskt-nationella strävandena rum för sin propaganda
i Framtiden. Adolf Hedin gjorde där i november 1871 i
recensionsform en mönstring av skandinavismens vänner och fiender, »Några
röster om skandinavismen», och i samma häfte infördes en uppsats
av Fr. Bajer om »Fornminnenas uppväckelse i Nordens litteratur».

Det var sålunda mitt i en livlig agitation för en nordisk
renässans, som ,T. O. Leffler vid riksdagen 1870 motionerade om
inrättande av en adjunktur i Nordiska språk vid Uppsala universitet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:29:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1937/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free