Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16
Erland Lindbäck
Slutligen återstår att uppmärksamma det religiösa draget hos
finnen, vilket ju enligt den här tidigare gjorda beskrivande analysen
måste anses vara det viktigaste. Rlihs har uppfattat finnarna såsom
»i det hela gudfruktiga» (a. a. del 2, s. 51), men Lönnrot har
avgivit ett mer svävande omdöme: »En viss religiositet kan Finnen
sägas hafva».1 Vad han här avsett, kan ha varit den av Retzius
och senare av E. J. Bonsdorff omtalade fatalismen; måhända har
han åsyftat detsamma som Runeberg med sina ovan anförda ord
om »en medfödd klar blick i livets innersta förhållanden», han kan
också ha haft i tankarna den känslobetonade religiositet, om vilken
även Schubert gjort en antydan.2 Denna hade vid tiden för
Lönnrots första vandring 1828 sedan ett par årtionden tillbaka tagit sig
starka och vittgående uttryck i den finska folkliga pietismen, vilken
han också blivit i tillfälle att iakttaga. Men här går det psykologiska
problemet klart över i det historiska. Det är därför tid att göra
en sammanfattning.
Retzius’ studier, ehuru några årtionden senare än den tid det
här framför allt är fråga om, måste anses medge en nyanserad
uppfattning av den finska inlandsbefolkningen även på Runebergs tid.
Tavastlänningen är hjälpsam mot sin nästa, om han blir rätt och
vänligt behandlad. Vidare är han allvarlig och manlig, ej
entusiastisk, ej livlig, i alla hänseenden högeligen konservativ, ej fallen
för förbättringar. Han är i hög grad fatalist, ett omdöme, som
Retzius understryker, han är nöjd med litet, uthärdar svåra lidanden
och försakelser med beundransvärd ståndaktighet. Han är trög men
synnerligen ihärdig i arbete, släpper ej sitt tag så länge han ser
någon möjlighet. Han är trofast, om han ock ej utgjuter sig i
ömhetsbetygelser, utan hellre visar dem i handling än i ord och
åthävor. Han är »ograciös och klumpig». I alla dessa avseenden
äro karelarens egenskaper på motsatt sätt accentuerade. Så är
denne mer fallen för initiativ och mindre fatalistisk. Savolaksaren
företer en blandning av tavastlänningens och karelarens karaktärer.3
Som lanthushållare ha de tydligen i överensstämmelse härmed
uppvisat olika grader av stark efterblivenhet.
1 Lönnrot till I. Ilmoni, brev 1. 4. 1835. Sv. skr. 2, s. 18.
2 Schubert, a. a. 3, s. 531 not.
3 Finland i Nordiska museet. Några bidrag till kännedomen om finnarnas
gamla odling. Sthlm 1881, s. 136—139. Samma uppgifter i R:s 1878 utg. större
verk Finska kranier jämte några natur- och litteraturstudier inom andra områden
af finsk antropologi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
