Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Legenden om bonden Paavo
31
mänsklig överhet underdånig. Paavo har varit en lysande
manifestation av det goda, som Jakob Tengström med kärlek ville hjälpa
fram till utveckling hos hela det finska folket. Det är Runebergs
mäktige principal i Pargas, som framför andra varit i stånd att
med ingående sakkunskap ge honom ett levande och fruktbart
intresse för den berömde savolaksaren.
För Jakob Tengström som lanthushållare har väl det asketiska
draget hos pietismen varit av ett speciellt intresse. Här
uppenbarade sig tydligen en förutsättning för odlandet av en allmännare
hushållsamhet hos den finska allmogen. Detta ekonomiska drag har
ju Runeberg också förlänat sin Pavogestalt, men för att finna en
förebildlig förening av kristen religiositet och lantmannadygd har
han ej behövt gå utanför Pargas’ ärkebiskopsgård. Denna syntes
har han funnit fullbordad hos Jakob Tengström själv, och innan
han i sin dikt om Pavo gav den poetisk gestaltning har han i
fragmentet Midsommarfesten av år 1827 gjort en förstudie, vilken
direkt bevisar Runebergs poetiska beroende av
Hushållningssällskapets idéer och Jakob Tengströms personlighet. Med rätta har
Belfrage i fragmentets pastor Jakob Agander igenkänt ärkebiskopen.
Johannes, som fem år studerat vid högskolan i Åbo, har
naturligtvis skalden till modell. Han har sett pastor Agander med
knäppta händer och i brinnande andakt läsa sin bibel, men han har
också fått följa honom ut på ägorna, vilka pastorn sköter enligt
Hushållningssällskapets skrifter till ett mönster för hela trakten.
leke minst gläder sig denne därvid åt de raka och stora diken, som
så förträffligt fylla sitt ändamål.1 Jakob Tengström har kanske
talat om savolaksaren som en föregångsman vid landets uppodling,
hur som helst, i den unge Runebergs skaldefantasi har, förr eller
senare, bilden av den banbrytande savolaksaren Paavo Ruotsalainen
under inflytande av dessa minnen omformats till en folklig ekvivalent
till den andligt besläktade ärkebiskopen Jakob Tengström. En
allmän folklig förebild har han därvid haft i de duktiga lanthushållare
uppe i landet, som Tengström i Hushållningssällskapet haft glädjen
att få belöna. Vad Saarijärvibon beträffar ha principal och
informator varit i tillfälle att styrka varandras uppfattningar. Endast
sällan har sällskapet haft anledning att ihågkomma honom med
belöningar2, och på ort och ställe har Runeberg konstaterat, hur na-
1 W. Söderhjelm, Runebergs fragment Midsommarfesten, SLF FU24, 1911,
s. 76 (v. 60 f.), 82 (v. 279 f.), 83 (v. 301 f.), 86 f. (v. 423—439) 91 (v. 594 f.).
2 S. Rinman, Saarijärvi o. ßuovesi på 1820-talet. (Otr.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
