Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Legenden om bonden Paavo
33
olyckor som krig, hunger och pest. Någon irrationell innebörd i
evangeliernas underverk trodde han dock ej på och hävdade, att
Gud i nutiden verkade medelbart, genom naturlagar och genom av
människor förmedlad predikan. Detta gäller enligt Nikanders studie
över Tengström som akademisk lärare och biskop fram till 1808.1
I enlighet med vad Anthoni gjort känt, har man väl att för den
följande tiden i hans förkunnelse räkna med ett ökat betonande av
den irrationella faktorn. Beträffande legendformen kan möjligen
hänvisas till den i århundradets början även i Åbo kände
romantikern Kosegarten. Det var visserligen först år 1839 som Runeberg
företog sig översättningen av fem hans legender, men redan 1813
hade dessa såsom ingående i hans Dichtungen varit bekanta i Åbo.
Frapperande är i varje fall likheten i innehåll och framför allt
teknik mellan legenden om Pavo och legenden om Jodocus, vilken
ju Runeberg senare översatte.2 Kosegartens dikt var uppbyggd av
femtaktiga jambiska, rimmade och stikiskt anordnade verser.
Härifrån har steget icke varit långt till den femtaktiga, trokeiska,
orimmade versen och ostrofiska kompositionen, varvid de serviska och
finska folksångerna ju varit de i första hand vägledande mönstren.3
Till förklaring av diktens plastiska och dramatiska utformning är
att erinra om Runebergs klassiska studier, i vilka han vid denna
tid koncentrerat sig på Senecas och Euripides’ Medea-dramer. Detta
studium skall han enligt W. Lagus ha påbörjat redan i Pargas4,
där han i den vittre ärkebiskopen haft även en personlig vägledare
till ett rent och säkert formsinne. Av denne har han också varit i
tillfälle att lära sig uppskatta Gamla testamentets poetiska karaktär.5
7.
Då det gäller att skapa sig en uppfattning om Pavodiktens
personliga förutsättningar är det främst av intresse att påpeka
överensstämmande drag i Runebergs och det finska folkets karak-
1 J. G. Nikander, Jakob Tengström som akad. lärare o. biskop intill 1808,
Borgå 1913, s. 44, 56—58.
2 J. Tengström var 1798 en av subskribenterna till Kosegartens Poesieen. År
1813 funnos i Åbo 6 subskr. till Dichtungen. — Likheten mellan Kosegartens
upprepningsteknik och Runebergs i dikten om Pavo, ävensom möjligheten att här
antaga ett samband, har påpekats av docent Victor Svanberg, litt.-hist. seminariet
i Uppsala våren 1933.
3 Se O. Sylwan, Studier i svensk värs, Gbg 1914, s. 13.
* W. Lagus, Frän pojkåren o. gymnasiet, Hfors 1904, s. 133—137, 228.
5 Se A. Blanck, Den nordiska renässansen, Sthlm 1911, s. 279 f.
3 — 37829. Samlaren 1938.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
