Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172
Gustaf Lindsten
om en snoilskydikt, som tillkom 1876, då dess upphovsman befann
sig i en andlig depressions period, om vilken Georg Brandes har
givit ett gripande vittnesbörd.1 Jag åsyftar Fången slöjdar leksaker,
en förstudie till Stenbock vid svarrstölen. Rytmiskt sett äro ju
överensstämmelserna stora. Bägge äro skrivna i en jambisk-anapestisk
rytm med omväxlande tre- och fyrtaktiga versrader. Enda
olikheten är, att Karlfeldt gjort sin strof fyrradig, därigenom att han
i Snoilskys strofform uteslutit den fjärde raden, vilken är rytmiskt
alldeles lika med den tredje.
Endast den rytmiska överensstämmelsen är ju inte tillräcklig
för att bevisa sammanhanget mellan dikterna, speciellt som
versmåttet är mycket vanligt i svensk lyrik ända sedan
adertonhundratalets början. Men det innehåll, som bäres av rytmen, är mycket
likartat. Hos Snoilsky är tiden en kall vinterdag, rummet ett
fängelse, hos Karlfeldt är handlingen lokaliserad till ett kallt och
ogästvänligt rum en blåsig oktobernatt. I bägge dikterna ställes
ett lyckligt förflutet mot det närvarandes tristess. Men i Karlfeldts
dikt finnes något, som saknas i Snoilskys: ett hoppfullt ackord,
trots allt, i slutstrofen.
Men om än den natt, du till mötes går,
Syns aldrig så tröstlös och lång,
Så torka dock hoppfullt din brännande tår,
Ty morgon skall randas en gång.
Vad som däremot saknas i Karlfeldts dikt, är den symbolik, soin
för Snoilsky säkerligen var det väsentligaste: skönhetslivet som
tillflykt från det närvarandes elände. Den yngre skalden har i detta
avseende inte utnyttjat det uppslag, som fanns i förebilden.
Ett ännu starkare inflytande från Snoilsky finns i En
äktenskaplig tete à tete (1887) med dess av flera recensenter framhållna
sammanhang med åttiotalets pessimistiska skildringar av
överklassäktenskap. Silfverstolpe har i dikten velat se ett inflytande från
Fallströms s. å. utgivna debutsamling I vinterkväll,2 Det är möjligt.
Men enligt min mening står den i ett närmare sammanhang med
en dikt av Snoilsky. Först och främst råder ett otvivelaktigt
rytmiskt samband mellan Karlfeldts dikt och Snoilskys En afton hos
fru Lenngren, vilken senare skrevs vid Svenska akademiens hundra-
1 Karl Warburg, Carl Snoilsky, s. 208.
2 St.T.-St.D. 3%i 1934.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
