Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hjärnes Rosimunda och komediantdramat 45
komiska mellanspelen. Även dem har han hämtat ur en bok —
men väl ur en samling komediantdramer: den år 1630 utgivna
LiebesJcampff Oder Ander Theil Der Engelischen Comoedien vnd
Tragoedien.
Själamässan hålles i slutet av fjärde akten och beskrives på
detta sätt: »Häär hålles siälemässa på hednisk vijs öffver Alboinum.
Een Påffve i selsam habijt haar ett rökelsekaar, kommer in,
honom föllia 4, 6 eller 8 (pro lubitu) andra sörjande Klerker. Först
siunga de een messa, sammansatt af åtskilliga barbariska ord; i
medier tijd beryyker Prästen eet svartklädd litet alltare och lääss
för sigh sielff. Sedan stiger han inför altaren och lääss en
barbarisk böön överliut; derefter siunges åter. Prästen går aff med
rökelsekaret, därefter bäres altaren af 2 sörjande. Ytterst föllia de
andra, 2 och 2 i radh.» (Hanselli, s. 64.)
I Liebeslcampff ingår nu bl. a. ett drama, som bär titeln Comoedia
vnd Prob getrewer Liebe, och där man återfinner följande scen (IV: 5):
»Allhier müssen acht oder sechs Persohnen in Trawer Habit ein
Trawer Lied singen, Vnd vor jhn hero musz ein heydnischer Pfaffe
gehen, ein schwartz Tuch vnter den Armen tragende, vnd in der
Hand eine Reucher Pfanne, Vnd vnter dem singen musz er, der
Pfaffe, den Stuel mit dem schwartzen Tuch bedecken, Vnd wann
sie auszgesungen, vor denselben nieder knien, das Räucherfasz
zwischen ein zetzen, vnd sich stellen, wie er redete, Hernach wann
solches geschehen, müssen zwey von denen im Trawerhabit den Stul
hinder dem Pfaffen her tragen, wiederumb singen, vnd also vom
Platze gehen.» (LiebesJcampff, s. T 6 a f.)
Att det är samma ceremoni, som här skildras, därom kan ju
intet tvivel råda. Emellertid är överensstämmelsen icke på alla
punkter så ordagrann, att det icke skulle kunna tänkas, att vad vi
ha framför oss är två författares var för sig nedskrivna intryck av
något de sett framställas på scenen. Wieselgrens hypotes, att den
effektfulla begravningsscenen skulle härröra från ett på
komediant-teatern framfört Alboindrama1, låter sig därför icke avvisa på grund
av den anförda parallellen. Visserligen har Comoedia vnd Prob
getrewer Liebe icke den ringaste beröring med Rosimundamotivet,
men att en scen, lösryckt ur sitt sammanhang, vandrade från drama
till drama var ingenting ovanligt på vandrartruppernas repertoar.
Annorlunda ställer sig emellertid saken, då man kan konstatera,
1 Wieselgren, a. a., s xxi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
