Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stagneliuskroiiologi
135
allusioner dateras till 1814; Böök menar efter Kielfreden, men det
kan också vara efter fördraget i Moss. Följaktligen skulle, om
dikterna ordnats kronologiskt, dikten XI, Mina Önskningar, som är
en Amandadikt, vara från senast 1814. Den Amanda som åsyftas
i den dikten kunde således inte vara någon Stockholmsflicka. Strax
efter denna Amandadikt kommer dikten XIII, Till Zulima. Man
kan inte avfärda den som en fantasidikt om man godtar Mina
Önskningar som en verklighetsdikt, ty Till Zulima har mycket
starkare verklighetsfläkt än Mina Önskningar. Ytterligare kommer som
n:r XIX i serien dikten Amanda. Har Stagnelius under
mellantiden, för någon Zulimas skull, varit sin kärlek till Amanda
otrogen, eller var Amanda från början bara ett fantasinamn som först
senare — kanske — blev namn på en real person? Yad dikten
Till Zulima beträffar så vore det lätt att fantisera om att den där
besjungna flickans »korpsvarta hår» oeh »runda, förbländande kropp»
i själva verket tillhört den av porträtt att döma mörka och fylliga
Constance Magnet. Om, fortfarande, dikterna i samlingen är
kronologiskt ordnade, så måste dikten Till Zulima vara senast från
sommaren 1815, ty efter den kommer, som n:r XVI, Återblick på
Barndomen, förefintlig också i ett tidigare manuskript som Albert
Nilsson enligt sina bokstavskriterier har daterat (s. 31 f.) till senast
sommaren 1815.
Antagandet — om detta antagande ska göras — av en
kronologisk ordning i Erotiska Sånger drar alltså med sig: 1) att, som
Cederblad påpekar (a. a. s. 92), namnet Amanda i Mina Önskningar
inte kan åsyfta någon Stockholmsflicka; 2) att om det åsyftar
Constance Magnet så har Stagnelius efteråt antingen a) vänt sin glöd
mot någon annan; eller b) givit mamsell Magnet en ny benämning
(Zulima), vilket lämnar frågan om vem det är som han senare har
kallat »amanda», »den älskvärda», öppen.
25. I den avdelning av Lyriska Dikter och Elegier som Böök
kallar för Pastorala dikter (I: 153 ff.) inträder det vågiga strecket
över t mitt i dikten V, Hylas. Därefter är emellertid dikterna
VI—VIII och början på IX skrivna med raka t-streck, och först i
mitten av IX börjar de vågiga strecken igen, vilket endast kan
förklaras så att slutet av Hylas av något skäl kommit att renskrivas
senare än de närmast efteråt följande dikterna.
De raka och vågiga t-strecken i denna samling dikter står på
samma papperssort, och denna papperssort finns också i Erotiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
