Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
Arne Lidén
fattning om den, långt innan han mötte Buckle. Den samtida
uppfattningen om kommunen växlade, ofta beroende på vars och ens egen
politiska inställning, och det dröjde länge, innan någon objektiv framställning
av dess inre historia gavs, om ens någon sådan ännu kan anses ha
åstadkommits.1 Åsikter, som kunna ha varit av betydelse för Strindbergs
uppfattning, böra väl sökas i den radikala pressen. Jag har gått igenom
Stockholms Aftonpost för 1872, då Strindberg medarbetade i tidningen. Den
innehåller ständiga korrespondenser från Paris, i vilka rättegångarna mot
kommunarderna refereras, och en rad mycket utförliga artiklar behandla
de sociala förhållandena i landet. Det är dock inte Internationalen, som
diskuteras utan den äldre franska socialismen och kommunismen.
»Överblick av den nyare sociala rörelsen i Frankrike», heter en artikel den 13
jan., den 27 och 29 jan. behandlas »Socialismen i Frankrike», Saint Simon,
Fourier, Louis Blanc, den 7 febr. »Kommunismen i Frankrike»,
huvudsakligen Babeuf och Cabet, den 21 och 22 febr. »Granskning av de socialistiska
och kommunistiska lärorna», ånyo diskussion av Saint Simon, Cabet och
Babeuf. »I vad mån de socialistiska och kommunistiska idéerna gjorde
sig gällande inom Pariser-kommunen 1871 skola vi vid ett annat tillfälle
undersöka», heter det i artikeln den 7 jan. Någon sådan undersökning har
jag inte funnit — tidningen upphörde ju i maj detta år —, men själva
frågeställningen är av intresse, och man kan väl våga påstå, att den
ligger bakom de citerade uppsatserna. Det är inte något alltför djärvt
antagande, att Strindberg läst dessa uppsatser — hans egna artiklar,
Perspektiver, stå att läsa 26, 27 och 29 april —, och har han gjort det,
böra de ha erbjudit honom mycket av intresse. Om han genom dem
kommit att betrakta kommunarden som en lärjunge till dessa äldre
utopis-tiska revolutionärer, hos vilka den socialistiska förkunnelsen ofta
förenades med en extatisk religiositet, bör det inte ha varit svårt för honom att
finna förbindelselänkar mellan kommunarden och vederdöparen.2 I den
1 Se E. Löfgren, i Norstedts Världshistoria, XII, 1936, s. 869.
2 En liknande uppfattning av Pariskommunen framträder även i Dagens nyheter.
Dess nyheter från Frankrike utgöras oftast av korrespondenser till den engelska
tidningen Times. 5/4 1871 finnes en uppsats, där Kommunens idéer sägas delvis
överensstämma med Saint Simons och Fouriers men särskilt med Cabets ,och Babeufs, hos
vilken senare man har »nyckeln till de utopier, som Pariserkommunen har företagit sig
att införa inom de praktiska idéernas område». Man märker en tendens att
bagatellisera Internationalens betydelse för upproret. (Se ex. uppsats 20/3 1872: av 60 medlemmar
i Kommunen voro endast 18 medlemmar av Internationalen, vars organisation och
utbredning anses betydligt överskattade.) Däremot annonseras Cabets Upplysningar om
kommunismen, vilken 1846 utgetts på Hiertas förlag, som en aktuell bok. Den har
kapitelrubriker som denna: »Kvinnan, hennes egenskaper, värdighet och rättigheter, hennes
olyckliga öde uti närvarande samhälle, det ondas orsak — dess botemedel, kvinnans
sällhet uti kommunismen», vilken erbjuder en del av intresse för Strindbergs drama.
Överhuvud ge de utförliga berättelserna om kommunardernas öden och referaten av
rättegångarna mot dem en god uppfattning om vad Strindberg säkerligen velat framställa
i Gert. 8/6 1871 berättas t. ex. om den 24-årige Rigault, som mötte döden med ropet:
»Leve kommunen!» (Jfr slutscenen i dramat!) Den religiösa inställningen hos en del av
blodsdomarnas offer framhålles. 10/6 1871 refereras förhöret med kommunens
utrikesminister Grousset, vilken uttryckte sin förvåning över »att man kunde förblanda honom
med bilderstormarna i Louvren och Tuilerierna, honom litteratören, artisten». —
Arbetarfrågan är i hög grad ämnet för dagen. C. F. Bergstedt höll från slutet av nov. en före-
dragsserie, som nog gett Strindberg impulser till hans artiklar i samma fråga följande vår,
och C. von Bergen föreläste om »Sällskapet Internationalen» med Pariskommunen som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
