Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Leopold som anonym polemiker mot Kellgren i Stockholmsposten 83
Disputation. Jag vände upp och ned på mina böcker, at finna en Logica,
och fant henne nog möglig och dammig under bokhyllan. Glad öfver detta
fynd, sammansmidde jag syllogismer både i Barbara och Ferio så rigtiga,
at sjelfva L–-ej skulle funnit fel, antingen i Premisser eller Con-
clusion.» Den här nämnde L–-antages av Lamm1 vara en person,
som i Dagligt Allehanda under denna signatur var Kellgrens skarpaste (!)
antagonist i Voltairestriden. Såvitt jag kunnat finna uppträder i Dagligt
Allehanda en L. endast en enda gång under 1779—1780, nämligen i nr 191
år 1780 med artikeln Til Voltaires Panegyrist, alltså avsevärt senare än
den här behandlade artikeln. Sambandet mellan detta Kellgrens svar i
nr 83 och hans svar till L. i Dagligt Allehanda (SP 1780 nr 209) skulle
vara, att K. undertecknar detta sistnämnda »Anti-Barbaro-Clarent». Det
synes mig svårt att anta att här skulle åsyftas en person som först långt
senare dyker upp. Vi veta ej heller vem L. i Dagligt Allehanda är. Däremot
finnes — enl. påpekande för mig av prof. Ek — en L-l nämnd i Välment
Gratulation til Herr L. M. i SP 1779 nr 278. Här måste åsyftas
rudbeckia-nen, philos. theor. professorn i Lund, Lars Laurel (namnet rimmar i
dikten på fjäll). »Hvad Bager var i bunden, det var Laurel i obunden stil»,
säger Wieselgren2, eller med gratulationsdiktens ord: »I vers vår Bager lik,
i prosa vår L-l.» Personer av sådan art voro ju varmt omhändertagna av
Kellgren. Det är dock svårt att förstå, varför prof. Laurel skulle blandas
in i detta sammanhang, när han f. ö. just ej alis tycks vara inblandad i
tidningspolemiken.3 Skulle det ej ligga närmast till hands att tänka sig
namnet Leopold bakom L–-? När Kellgren talar om sin glädje
över att ha funnit en Logica bland sina böcker — ett av hans
älsklingsmotiv — och i glädjen börjar smida syllogismer så riktiga, »at sjelfva
L–-ej skulle funnit fel», leder detta tanken till Leopolds första svar
på Kellgrens ode-kritik. Åter och åter framhåller där Leopold de enligt
hans mening logiska bristerna i Kellgrens recension: »Utan at skymfa
min Herres goda hufvud, kan jag väl tilstå at Logican icke är min Herres
hufvudsak.» — »Såsom min Herre med mera force lär hafva lagt sig på
Ehetorican, än på Slutkonsten, så törss jag icke dissputera i detta mål.» —
»Min Herre bör lära sig högakta stora män och läsa någon god Logica.»
Längre tillbaka i tiden låg denna polemik ej — ett år ungefär —, än att
den ännu var aktuell. Universitetspedanteriet får också sitt i Kellgrens
svar. Det vill alltså synas, som om han funnit sin antagonist i
universitetsmännens led.
Kellgrens svar är emellertid mycket hovsamt i sin ton. Även detta
talar för antagandet att Leopold är författare till ins.-80. Som ovan
redan berörts, blir han efter ode-polemikens slut välvilligt bemött från
redaktionellt håll i SP.
Allt talar alltså för att Leopold efter ode-polemikens slut uppträtt i SP
med tvenne anonyma angrepp på Kellgren genom insändarna i nr 56
år 1780 och i nr 133 år 1781. Odestridens avblåsande betydde från
Kellgrens sida ett outtalat fredsanbud till Leopold. Något sådant var denne
dock ännu ej beredd att antaga — det skedde först, när han insett nöd-
1 A. a. s. 75 f. och 125 f.
2 Biogr. lex. öfver namnkunnige sv. män, 7 (1841), s. 304.
3 Ehnmarks påstående (Ur den gamla Sthlmsp., s. 216) att en L. även skulle vara nämnd
i polemiken mot Addisonöversättaren, måste vara rent felaktigt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
