Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tegnér och. matematiken
141
(1824) angående ett manuskript till en tragedi, vars upplösning ej var
meddelad: »–-Det vore som att bedöma en staty, hvaraf man ej
sett hufvudet. Ty i katastrofen concentrerar sig hela tragediens lif, den
är summan af handlingen, eller rättare handlingen är endast till för den
samma, liksom exponenterna endast äro till för det facit de frambringa.
Tillåt mig derföre att jag tills vidare uppskjuter mitt omdöme.»
Yid förhör den 2i/s 1807 behandlas även koniska sektioner och det
nämnes, att de äro »af andra ordningen». Några astronomiska begrepp
utredas, bl. a. jordaxeln, latitud- och longitudbegreppen samt
longitud-skillnadens omvandling till tidsskillnad. Det nämnes även, att »alla dygn
äro ej lika långa».
Den 6/<j 1807 protokollför Tegnér ett förhör i astronomi, geometri och
mekanik; den 9/iz 1807 i geometri och hydromekanik, inalles 42 frågor;
den 9/e 1809 åter geometri. Man talar om månghörningar, 3, 4, 5, 6,
15-hörningar, och vidare om 12, 24, 48 och 96-hörningar: »Archimedes kom
till cirkelperef. förhållande derigenom att han inskref och omskref 96
hörningen i och om cirkeln då han fick 7 :22. Annars 100:314 [i hs. står
felskrivet: 114] el. 113:355 [hvilket] är det nogaste man kan få med 3
ziffror.» — Den sista notisen är av bestående intresse. Tegman har här
kommit till det berömda närmevärde på tt, som kallas Metii tal, vanligen
.. . 355
skrivet: —.
Tegnérs notiser om månghörningarna och deras stora betydelse för
den antika räknekonsten leder tanken till ett ställe i Epilogen 1820, där
det heter:
Den höga konsten är så rik som ljuset,
en stor månghörning är dess tempelbyggnad.
Bilden av månghörningen förekommer även i ett brev till Brinkman (19/7
1826), där han beklagar, att kommittémedlemmarna i Stockholm lägga
partisynpunkter till grund för frågornas bedömning och »aldrig se mer än
en sida af den stora månghörningen».
Tegmans frågor 9/i9 1809 äro ungefär som den 6/<> 1804. Närmast efter
Tegmans frånfälle 1811 examineras av A. Setterlin, men frågorna äro
ungefär som förr, dock med tillägg av trigonometriska funktioner: sinus,
cosinus, cosecant, sinus versus. — Sedan finnes tyvärr en stor lucka bland
de bevarade protokollen.
Tegnér är ej främmande för någon del av sin tids matematik. Även om
han ej alltid använder den direkta matematiska terminologien, spårar
man ibland ett matematiskt tänkesätt bakom orden. Förmodligen är det
integralkalkylen, som inspirerat följande uttalande i ett skoltal från 1835:
»Förakten icke det lilla, ty dess sammanlagda summor utgöra det stora.»
Yttrandet fälles för övrigt i samband med några liknelser, i vilka han
skisserar fram den geometriska bilden av en sfär eller glob, där »de små
ringarna uppbära storcirkeln, som omfattar och sammanhåller klotet».
I ett brev till G. Lagerbjelke (1836) skriver Tegnér: »–-den rätta
och klassiska franska poesien, som är och blir Förståndets och Snillets
binomialeqvation, skaldekonstens infinitesimal-räkning, — — —».
Bi-nomialteoremet, först generellt formulerat av Newton, är av fundamental
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
