Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158
Henry Olsson
möjliga afseenden och. hänseenden berömvärde, liderlige, inhonette,,
älskans värde och oduglige mannen Erik Johan Stagnelius’. Den andra
(på sid. 271, rörande Oratio ad quirites post reditum) lyder ’Denna
Oration är den sämsta af alla Ciceronis Tal. d. 12. 1807. betyger E. J.
Stagnelius’.»
Det är ju onödigt att understryka det biografiska och psykologiska
värdet av dessa anteckningar från en epok i Stagnelius’ liv, som för
forskningen är nära nog fullständigt en terra incognita. Då jag inte varit i
tillfälle att se originalexemplaret, skall här emellertid inte dras några
vidare slutsatser av dokumentet.
4. Karlfeldts I Jupiters stund.
Karlfeldt hade ju inte någon genomtänkt politisk åskådning, älskade
inte att framträda som talare eller profet inför folket och vägrade att
svära någon partifana. Man kan gissa att han med gillande läst rader
av Bichard Bergh som följande: »Konstnären — jag menar den konstnär,
som vill gripa djupt in i sin nations lif — måste, liksom fordom prästen,
stå utanför klassgränserna.»1 Men just denna position tillät honom att
då och då uppträda som språkrör för folkkänslan, att ge en lystringssignal
eller att med vreda ord gissla tidens lyten och vrånghet. Han utövade
härigenom otvivelaktigt ett visst medborgerligt inflytande. Direkt och
indirekt hade han sålunda stor betydelse för de stolta ungdomsmötena i
Dalarna vid seklets början. »Det var då han deltog med det tändande
talet på Bispbergs klack», säger Karl Trotzig i Hågkomster och
livsintryck 1931. Och Gustaf Ankarcrona berättar i samma samling om det
oerhört starka intrycket av detta tal, hållet i unionskrisens mest upprörda
tid 1905: »Hans ord gingo i de allvarstunga dagarna ut över allt Dalarnas
land, ja, till hela Sveriges folk.»
Karlfeldts tal från Bispbergs klack 25 juni 1905 vill elda till uppror och
nationella väckelser och frammanar Engelbrekts och Gustaf Vasas
skuggor. Dalarnas unga manskap hade då gått i spetsen, nu hade Dalarnas
ungdom åter börjat samla sig och andra landskap hade gripits av samma håg.
Det är liksom vårt folk kände ett nytt behov att låta sig genomströmmas av
ungdom, kraft och hälsa. Stora händelser tima och förebådas. Det är ärorika
uppgifter, som föreligga den svenska ungdomen. Här är så mycket att göra ännu
i vårt land, och därför kan vår framtid bli så rik. Jag har själv alltid känt något
av upprorsman inom mig, och till ett andligt och oblodigt uppror må vi snart
alla resa oss, vi må hålla Sverige kärt, och se hur mycket orätt och vrångt får
frodas inom dess gränser. Kunde den första blixten av det luttrande oväder,
som behövs i landet, nu liksom fordom tändas bland Dalarnes berg, skulle det
bland dalallmogen innebära begynnelsen till en ny storhetstid, större än den
förgångna, krigiska.2
I fortsättningen framställas som direkta reformkrav front mot
bolags-förtryck och dryckenskap. Karlfeldts folkligt demokratiska natur hade i
själva verket mycket av bondehövding, av Torgny lagmans nackstyva
myndighet eller adelsavogheten hos gamle Bertila i Fältskärns berättelser.3
1 Svenskt konstnärskynne, Ord och bild 1900, s. 136.
2 Tankar och tal, utg. av T. Fogelqvist, Sthlm 1932, s. 173 ff.
3 Ordet »greve» nämns av Karlfeldt gärna med ett försmädligt tonfall (t. ex. i Flora
och Bellona), vilket inte hindrar att han ibland röjer en viss faiblesse för adligt blod.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
