Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Naturvetenskapliga samlingar - I. Samling af mineral och bergarter - 3. Mineralens bestämning och ordnande - 4. Några ord om bergarterna i vårt land
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SULEIER
TREN
efter ett:bestämdt system, till exempel det här nedan anförda.
På hvarje mineral eller i botten af det fack, där det ligger,
fästa vi en etikett, som angifver dess namn och fyndorten. I
särskilda lådor anordna vi :bergartssamlingen. Af särdeles
intresse och ganska lärorika äro sådana samlingar, som gifva
en . bild af ett visst område, till exempel hembygden; dessa
anordnas så, att vi med tillhjälp af en geognostisk karta öfver
det ifrågavarande området placera bergarterna alldeles i det
läge och det förhållande till hvarandra, som de hafva på
kartan. För öfrigt öfverlämnas åt hvars och ens smak att
åstadkomma en dylik mosaikartad framställning.
4. Några ord om bergarterna i vårt land.
Det fanns en tid, då jorden var i ett glödande tillstånd
liksom "solen nu är. Sedermera stelnade dess skorpa, och det
är möjligt, att det, som vi nu kalla urberget, utgör denna stel¬
ningsskorpa.
Men genom densamma bröto sig såsom nu i vulkanerna
nya glödande massor ut. Genom luftens och regnets samt
flodernas verksamhet vittrade de sålunda uppkomna massorna,
materialet fördes så småningom ned till lägre platser, till sjöar
och haf och afsatte sig såsom lager af sand eller lera i sådana
bäcken. Dessa lager stelnade så småningom, i synnerhet om
de voro utsatta för starkt tryck, och på detta sätt bildades
de lagrade” bergarterna. Dessa kallas till större delen klasti¬
ska, ty de bestå af finare eller gröfre korn, som sammankittats
af något strukturlöst bindemedel. Men en del af dem äro
liksom de ur djupet uppkomna, icke lagrade bergarterna kri¬
stalliniska, d. v. s. de bestå af kristalliserade korn, utan någon
kittsubstans emellan sig hvilka genom tryck eller på annat sätt
hindrats att utbilda sig till tydliga kristaller. De typiskt ut¬
bildade kristallerna äter uppkomma, då vätskor, som innehålla
dessa ämnen i lösningar, afsvalna eller afdunsta långsamt; det
är därför de vanligtvis finnas i sprickor och drushål. Då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
