Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Naturvetenskapliga samlingar - II. Samling af fanerogamer - 4. Herbariets ordnande - 5. Huru och hvar skola vi finna sällsyntare växter?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Huru och hvar skola vi finna sällsyntare växter? 25
På detta sätt få vi en växtsamling, som vi med stolthet
kunna visa våra vänner och i hvilken vi kunna göra många
efterskördar af kunskap — en samling, som skall bereda 0ss
nöje och glädje hela lifvet igenom.
5, Huru och hvar skola vi finna sällsyntare våxter?
För nybörjaren i botanikens studium är det af vikt att
först och främst lära känna de allmännaste växterna. Ge
nom något så när talrika exkursioner under en eller ett par
somrar lär man sig att blifva förtrogen med dessa vanligare
växter; man lär sig känna åtskilliga intressanta saker om dem,
och man erhåller en öfverblick öfver systemet, öfver famil
jerna och de större släktena. Men snart nog skall man känna
en önskan att erhålla äfven sällsyntare växter, en önskan som
ju är fullt berättigad, då förrådet af de allmännare börjar
tryta. Men, skall man invända, är det ej en ren slump eller
tur att finna sällsynta växter? Det kan visserligen vara en
ren slump, och ibland det förråd, man redan i början af sin
samlarebana inhöstat, finns nog en och annan art, som ej växer
i »hvar buske». Men för att vara säker på, att man skall
finna sådana, måste man vara i besittning af en viss erfaren
het, ty många så kallade rara växter äro det blott för den,
som ej förstår att finna dem.
Sällsynta kunna växter kallas i följande fall: 1) några
finnas blott på få ställen i vårt land, så är till exempel Salvia
pratensis blott känd från några få ställen i Upland, men för
öfrigt ingenstädes i Sverige; sådana växter är det naturligt
vis tur att träffa på utom det område, från hvilket de äro be
kanta; 2) andra växter åter likna så mycket vanliga arter,
att nybörjaren lätt går förbi dem; i detta fall måste man lära
sig att noga ge akt på de allmänna växter, som ha sådana
sällsynta släktingar; därigenom skall man snart få blick äfven
för de små skiljaktigheterna, hvarigenom de skiljas åt från
dessa allmänna. Så förhålla sig till exempel flere arter inom
släktena Carex, på hvars frukters beskaffenhet man alltid
bör gifva noga akt, Viola, Veronica och andra. 3) Andra växter
åter äro mycket beroende af årets fuktighets- och tempera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
