Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Naturvetenskapliga samlingar - II. Samling af fanerogamer - 5. Huru och hvar skola vi finna sällsyntare växter?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Huru och hvar skola vi finna sällsyntare växter? 27
välja sådana platser, som så mycket som möjligt afvika från
traktens vanliga utseende. Och har mån på en sådan lokal
funnit en sällsynt växt, bör man undersöka denna lokal mycket
noga, ty man kan vara öfvertygad om, att äfven andra säll¬
synta växter finnas därstädes. Vi vilja med ännu några exX¬
empel förtydliga dessa saker.
Om vi till exempel på en åker eller någon dylik lokal
finna Alyssum calycinum, grådådran, så kunna vi vara säkra
på att marken därstädes är ganska kalkaktig; men om vi nu
veta, att en hel del växter trifvas blott på sådan kalkaktig
mark, så böra vi noga undersöka alla de ställen, där vi träffa
denna växt, och vi skola nog på någon af dessa lokaler finna
växter mycket sällsyntare än denna. I vår flora står, att
Montia fontana, källmontin eller källe-lunken, växer i källor
och bäckar, och det är också fallet, det är dock ej på alla
sådana lokaler, som den växer; men om vi söka upp sådana
källor eller vattenhålor, som finnas i en löslerig mark och
som under vissa delar af året sina ut, då skola vi vara mycket
Säkrare på att finna den och med "den andra växter, som blott
trifvas på just dessa lokaler, men ej i bäckar och källor i all¬
Mänhet. Och bland dessa skall man kanske finna sådana växter,
som ett annat torrare år saknades därstädes, men ej heller
då förekommo på andra fuktigare lokaler men af en annan
beskaffenhet.
Sålunda skall man genom att noggrant gifva akt på de
yttre förhållanden, under hvilka de olika växterna trifvas, snart
lära sig, att redan på afstånd få blick för sådana ställen, där
man kan vara viss på att finna så kallade sällsynta växter,
som då ju ej äro sällsynta längre för den, som vunnit denna
erfarenhet. Den erfarne botanisten vandrar därför långa sträckor
utan att anse det vara mödan värdt att se sig om efter nya
växter, emedan han anser den mark, på hvilken han vandrar,
våra sådan, att han redan förut känner dess af inga egen¬
domliga former utmärkta växtlighet. Men plötsligen börjar
han blifva mera intresserad; marken får en annan beskaffenhet;
dess jord börjar bli hvitare och finkornigare och på samma
gång fuktigare; han börjar då att noga ge akt på de växter,
Som där finnas, och det dröjer ej, förrän han finner den ena
växten efter den andra, som förut ej varit tillgänglig; och man
örvånas öfver, att han, så snart han söker, har tur att finna
rariteter, under det andra i dagar förgäfves gå och leta efter
Sällsynta växter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
