Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Naturvetenskapliga samlingar - V. Samling af lafvar - 1. I naturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
—————————
restfrin
nen i utbyte: Det är ju en särdeles märkvärdig sak,
att en växt, som ser ut som ett enhetligt helt, så ölik både
svampar och alger, i själfva verket utgör två alldeles olika
växter, och ännu märkligare är, att dessa lafvar höra till de
allmännast förekommande af alla växter. Det finns ej ett träd
eller en buske (utom yngre sådana), som ej tjänstgör som värd
3t dessa lafvar; de öfverhölja gamla gärdesgärdar och bekläda
gamla laduväggar med sina brokiga färger; Stenarna så väl
som marken öfverdraga de med sitt fina broderi; de försmå
ej ens att slå sig ned på gamla skodon, på glasbitar, ja nästan
hvar som helst utom i vatten, där de inom kort gå sin upp¬
lösning till mötes.
För att förstå de kännemärken, som vi framdeles skola an¬
vända för att kunna skilja de olika arterna af denna brokiga
samling från hvarandra, måste vi här göra reda för de mest
anmärkningsvärda egendomligheterna i deras byggnad. Med
afseende på lafvarnas yttre form och växtsätt kunna vi skilja
mellan — busklika, stambladlika,
bladlika lafvar och skorplafvar. De
busklika lafvarna utmärkas däraf,
att bålen är fäst vid en punkt
och förgrenad i trådsmala, cylin¬
driska eller gröfre bladlikt plat¬
tade grenar. Hos de stamblad¬
lika lafvarna (t.
ex. Gyrophora, fig.
38 b) är också
bålen fäst på en
punkt, men på
denna fästpunkt
sitter bålen såsom
Fig. 38 a. Parmelia parietina. Genom¬
snitt af bålen, 500 gånger förstorad. o o Ö å
öfre, u undre barklager. g gonidier. Fig. 38 b. en sköld alltså
m märglager. Gyrophora-art. — bladlikt utbredd.
De bladlika laf¬
varna åter äro med en hel mängd rotliknande trådar fästa
vid underlaget, för öfrigt äfven de bladliktu tbredda. En sär¬
skild form af den bladlika är den fjälliga bålen, som är uppdelad
i en mängd rosettlikt anordnade små blad, alla på ofvannämnda
sätt fästa. Den skorplika bålen åter är så fast förenad med
underlaget, att den ej låter sig lösgöras; oftast är den fäst
sålunda äfven i sina kanter, och den kallas då fullkomligt skorp¬
lik; eller också äro dess kanter mer eller mindre fria och in¬
Tr
ma
Ao
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
