Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Naturvetenskapliga samlingar - V. Samling af lafvar - 1. I naturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I naturen. 49
skurna i små bladlika fjäll. Hos de busklika och en del af
de stambladlika lafvarna utgöres det yttersta lagret i grenarna
rundtom af hyfer; därefter kommer ett likaledes rundtom
gående lager, det gröna (alg- eller gonidielagret) och slutligen
innerst åter ett hyflager, märglagret, som alltså bildar en
sträng i bålgrenarnas midt (se fig. 38 a). Hos andra lafvar,
nämligen bladlafvarna och en del bladstamlafvar, bildar
barklagret den öfre ytan; under denna ligger gonidielagret
och därunder märglagret; allra underst kommer åter ett bark¬
lager, från hvilket de ofvannämnda rhizoiderna utgå. Hos de
skorplika lafvarna åter saknas detta undre barklager; dessa
sakna också rhizoider och äro fästa med själfva märglagrets
hyfer; detta är orsaken, hvarför de ej kunna lösgöras.
På frukternas byggnad kunna vi ej här ingå, då studiet
af dem fordrar mikroskopets användande; vi vilja blott an¬
märka, att de oftast äro formade som en flat skål eller en
tallrik, stundom klotformiga eller halfklotformiga eller urnelika;
om skålens eller half¬
klotets kant är lik¬
färgad med det öfriga
af frukten eller om
den är lika med bålen,
är af vikt att iakttaga
vid åtskiljandet af
många lafvar.
Jag beder nu mina
läsare att följa mig
till närmaste allé eller
park för att taga laf¬
varna i närmare skär¬
skådande. Vi finna i Figg. 39 o. 40. Ramalina-arter.
synnerhet de gamla
(mossbelupna, som i folkspråket användes, är ofta oriktigt) laf¬
belupna träden mest inbjudande; där finna vi med lätthet
en busklikt växande, i oregelbundna platta flikar förgrenad,
gulaktig laf, som är rikligt försedd med små likfärgade skål¬
formiga frukter; detta är utan tvifvel Ramalina calicaris (figg.
39 och 40); en likfärgad, men med mycket smalare grenar
och hvitmjöliga små kakor (soredier) i kanten samt oftast utan
frukter är en, densamma särdeles närstående, Ramalina farinacea.
Annu en busklik laf träffa vi där, men den är grå, och i kanten
af grenarna finnas svarta hår; äfven frukternas disk är svart
Samlingarnas bok. 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
