Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Naturvetenskapliga samlingar - V. Samling af lafvar - 2. Samlingen - 3. Öfversikt af de vanligaste svenska lafvarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Öfversikt af de vanligaste svenska lafvarna. ö7t
anordna dem så, att de bilda ett landskap (fig. 62), härigenom
få vi de allra vackraste taflor; till detta ändamål kan man
naturligtvis äfven taga andra naturföremål till hjälp såsom
mossor och svampar. Man kan mycket höja effekten genom
att af ler eller nägot dylikt modellera ett berg eller en borg
eller ruin af en sådan; vi finna lätt någon teckning, som vi
kunna taga till mönster härvid; med liten öfning och smak
kunna vi åstadkomma riktiga mästerverk på detta sätt.
3 Öfvergikt af de vanligaste svenska lafvarna.
1. Busklikt växande lafvar.
A. Usneacee; Skägglafvar. Bålen platta eller rännformiga grenar,
busklikt förgrenad, rak eller hän- som äro olika färgade på öfre och
gande; fast fästad vid underlaget, undre sidan. :
som utgöres af trädens bark eller Ev. Prunastri; ofvan gulaktig eller
gärdesgårdar, laduväggar och dylikt, gråaktig, under hvit, n. alltid med
ej på jord. Bålen äfven i torrt till- hvita mjöliga vårtor (soredier) i
stånd seg och böjlig. grenarnas kant; i synnerhet på löf¬
1. Usnea. Om man försiktigt tänjer träd och gärdesgårdar
ut en af deras trådlika, cylindriska Ev. furfuracea; ofvan grå, under
grenar, spricker barklagret och svartblå; i synnerhet på barrträd
märglagret visar sig som en hvit och gärdslen; äfven på sten.
tråd därinom. 4. Ramalina, lik föregående, men
Usnea barbata, dels hängande, med hornlik konsistens och under¬
skägglika, dels raka, busklika hvit- och öfversida lika.
gula eller hvitgrå lafvar, i syn- R. calicaris; flikar breda, oregel¬
nerhet på barrträd och gärdesgår- | bundna utan soredier; frukter lik¬
dar. Sällsynt med frukt. färgade, allmänna.
2. Alectoria. Med trådlika, cylindriska R. farinacea; fikar smala med
grenar liksom föregående; vid trå- hvita soredier; frukter mer säll¬
darnas tänjning brista de helt och synta; båda i synnerhet på löf¬
hållet, utan att något märglager visar träd.
sig. Frukter mycket sällsynta. 5. Skiljer sig från föregående därige¬
Al. jubata; svarta, bruna eller grå, nom, att grenarna i kanten äro för¬
till grofleken mycket växlande skägg; sedda med långa, svarta cilier:
stundom äfven på sten. Physcia ciliaris.
Al. sarmentosa; gulaktiga, långa, |B. Busklikt förgrenade på jord eller
. skägglafven liknande skägg. sten växande, i torrt tillstånd sprö¬
3. Evernia. Raka eller nedliggande, da och bräckliga lafvar.
busklikt förgrenade lafvar med | 1. Bålens grenar cylindriska.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
