Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Naturvetenskapliga samlingar - IX. Samling af skalbaggar - 2. På jakt efter skalbaggar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[yr
106 Samling af skalbaggar.
flykter med en käpp genomleta i synnerhet ko¬
kakor och hästspillning och äfven noga genomsöka
marken därunder.
Ett ännu obehagligare göra får skalbaggesam¬
laren, . om han vill skaffa sig de skalbaggar, som
lefva i as. Träffa vi en död råtta, en död mull¬
surfig. 146. vad eller ett annat dödt djur på marken, få vi
Spomnetönr icke. gå förbi dem, ty i alla dessa ruttnande lik
krälar en flitig skara af medelstora skalbaggar,
som, om det döda djuret är litet, är ifrigt sysselsatt med att
gräfva bort jorden under det, så att det ruttnande kadayvret
sjunker allt djupare ned, hvarefter de kasta jord öfver det,
så att det slutligen ligger alldeles begrafvet. Detta är en
öfverlagd handling från skalbaggarnas sida, ty nu lägga de
sina ägg i aset under jorden, där dessa ligga väl gömda och
där de utkläck¬
ta larverna fin¬
na rikligt med
födan, Pär. Sår
dana = ställen
finna vi alltid
Fig. 147. Dödgräfvare. Fig. 148. Asbill. flera arter af
de rödgulban¬
dade och med rätta som dödgräfvare (Necrophorus, fig. 147)
betecknade skalbaggar, hvilka vädra aset på långt håll och
snart samlas där i öfverraskande mängd. Andra ovala, oftast
mörkt färgade dasbiller eller skinnare (Silpha, fig. 148), som
i massor finnas på kadaver, nedgräfva dem icke, utan lifnära
sig endast af dem.
För att på bekvämt sätt fånga alla dessa skalbaggar
tager samlaren själf med sig ett dödt djur, en råtta eller
katt och lägger det ute i skogen eller på fältet, hvarefter han
om DPHågra dagar går och undersöker, hvilka skalbaggar, som
infunnit sig.
Tvärt öfver vår väg kilar snabbt en stor långbenig skal¬
bagge med metallgröna finstrimmiga täckvingar. Han kallas
trädgårdslöpare (Carabus hortensis, fig. 149), och vi hafva som
barn kanske haft stor respekt för honom. Men om vi också
ej behöfva vara rädda för honom, så få dock många skal¬
baggar och andra insekter taga sig i akt för honöm, ty han
såväl som hela jordlöparnes familj, till hvilken han hör, äro
väldiga rofbaggar, och för vår guldsmed är det en småsak att
i strid med en ollonborre sönderbita denna i stycken. Ja,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>