Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Naturvetenskapliga samlingar - IX. Samling af skalbaggar - 2. På jakt efter skalbaggar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
På jakt efter skalbaggar. 109
domliga sätt böja upp bakkroppen, då vi fatta dem vid han¬
den eller se dem i strid med. en annan insekt. Alla äro de,
i synnerhet de bruna eller svarta arterna, arga rofdjur, hvilka
icke sällan angripa och be¬
segra till och med en myc¬
ket större insekt än de
själfva.. Afven’ på blom¬
mor, mellan multnande löf
och svampar, på as och dy¬
likt påträffa vi dem ofta,
ty de låta äfven annan föda
smaka sig. De tillhöra en
öfvermåttan talrik familj,
och vi skola mången gång Fig. 154. Sandjägare. Fig. 155. Kortvinge.
råka i förundran öfver de i;
många olika färger, hvarmed några äro prydda, liksom öfver
den ytterst ringa storleken hos många arter.
Liksom landet saknar icke heller vattnet sina rofbaggar,
ty sådana äro såväl de äggrunda stora som små simbaggarna,
som med hjälp af sina sällsamma simben kvickt skjuta fram
på vattenytan eller tumla omkring i ringar. Särskildt äro de
med klubblika känselspröt försedda vattenbaggarna eller hy¬
drofilerna (Hydrophilide) en skräck i vattenvärlden, helst som
några af de största skalbaggarna höra till dem; i synnerhet
är det deras stora, grå larver, hvilka simma omkring i vatt¬
net och angripa icke blott andra stora vatteninsekter, utan fill
och med små fiskar för att slita
stycken ur deras kropp och slutligen
äta upp dem helt och hållet. De
med borstlika känselspröt försedda
simbaggarna (Dytiscus) stå emellertid
de förra icke efter i mordlystnad.
Af dem finna vi i våra vattendrag
Fig. 156. rig. 157. öfverallt flere större arter, af hvilka
Sm Hvirfvelbill. några utmärka sig genom sin bredd
$ och en gul rand utefter kroppen.
Ännu oftare påträffa vi af denna familj i alla våra bäckar,
floder och strömmar, de kaffebönlika dykarna (Colymbetes, fig.
156) och de ännu sällsammare och mindre tummelbaggarna eller
hwirfvelbillerna (Gyrinus, fig. 157), som i solskenet tumla om
1 skaror på vattenytan, snappande efter luft och muntert 1e¬
kande med hvarandra. Dessa och andra vattenbaggår kunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
