Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Naturvetenskapliga samlingar - X. Samling af fjärilar - 5. Öfversikt af Sveriges fjärilar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
169
hake i spetsen.
Framvingarna hafva ett tjockt
svart midtelstreck, med silfver¬
glänsande omgifning. Längd 25
—32 mm.: Allmänna ängssmygen,
H, comma.
Det kommaformade midtelstrecket
utan silfverlinie. Längd 26—32
mm.: Stora ängssmygen, H. syl¬
vanus.
b) De klubblika känselspröten gula
med rund, trubbig, svart spets.
Bakvingarnas afvigsida rostgul.
smygen, H. lineola.
II. Svärmare, Sphingide.
1. Vingarna vattenklart genomskinliga
eller åtminstone med klara genom¬
skinliga fläckar. Hummel-, geting¬
eller balgstekellika arter.
a) Ryggen eller bakkroppen blott 1—
6 mm. tjock. Biögon finnas:
Glasvingar, Sesia 4.
10 mm.
Dagsvärmare, Macroglossa 3.
2. Vingarna alltigenom betäckta med
fjäll.
a) Stora, tjocka svärmare, hvilkas
vingar uppgå till en längd af 50
—120 mm. Känselspröten meren¬
dels hvitaktiga.
aa) Känselspröten med en liten borstig
hake. Vingarnas utkant lindrigt
utsvängd eller rundad: Sphinz 1.
bb) Känselspröten utan borsthake.
Vingarnas utkant utbuktad eller
med tandade bukter: Nattsvärmare,
Smerinthus 2.
flygande svärmare. Vingarna 18-—
40, oftast blott inemot 30 mm.
Känselspröten svarta.
trubbig.
" Framvingarna enfärgade och utan
teckning; gröna arter: Metallvinge¬
svärmare, Procris 6.
"" Framvingarna blå- eller grönsvarta
med röda (sällan gula eller hvita)
fläckar: Bastard-svärmare, Zy¬
gena 5.
bb) Bakkroppen i spetsen med en
skäggtofs: Dagsvärmare, Macro¬
glossa 3 ¬
1. Sphinx.
1. Bakkroppen med röda eller grå
sidoband och en midtelstrimma,
som är delad genom en mörk
längsgående linie.
— Bakkroppen med sidoband om¬
| växlande röda och svarta. Bak¬
vingarna rosenröda med tre svarta
band. Längd 90—110 mm. Lar¬
ven på fläder och ligustrum: Li¬
gustersvärmaren, Sph. ligustri.
— Bakkroppens sidoband omväxlande
grå och svarta utan rödt. Vin¬
garna mörka. Längd 67—987 mm.
Larven företrädesvis på tall: Tall¬
svärmare, Sph. pinastri.
2. Bakkroppen saknar fullständiga
sidoband; företrädesvis på dess
första ringar hvita och svarta sido¬
fläckar.
a) Bakkroppens midtelstrimma delad
genom en rosenfärgad längsgående
linie. Längd 50—65 mm. Larven
företrädesvis på Galium verum:
Allmänna snabelsvärmaren, Sph.
elpenor.
b) Bakkroppen utan midtelstrimma,
men likväl saknas längsgående
midtellinie.
Bakkroppen, ryggen och hufvudet
röda. Längd 45—50 mm. Larven
på Galium verum: Lilla snabel¬
svärmåren, Sph. porcellus.
Bakkroppen, ryggen och hufvudet
| olivgröna eller bruna, oftast med
| hvit och svart teckning. Bakvin¬
| a s”
| garna rosenfärgade eller rödgula,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
