Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Naturvetenskapliga samlingar - XX. Samling af kranier - 4. Hvad bör en god kraniesamling innehålla?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6. Idislare.
Denna ordning omfattar våra kända husdjur, nötkreatur,
får, get, stenget, rådjur och hjort. De hafva i öfverkäken
inga, i underkäken åtta mejselformigt utvidgade framtänder.
Hörntänder saknas för det mesta. Kindtänderna äro sex i
öfver- och underkäken på hvardera sidan. Därför är tand¬
formeln i allmänhet:
0000
BERND:
Blott två tår beröra marken och dessa äro inneslutna i
hofvar; de festa hafva horn, som antingen äro beständiga
(får, get, nötkreatur) eller affalla (hjorten). Magen hos idis¬
larna består af fyra afdelningar; den blott ofullkomligt tug¬
gade födan kommer först i den största afdelningen, våmmen,
uppstötes därefter i form af bollar åter i munnen, hvarest den
omtuggas. Därefter hafva de fått sitt namn. Idislarna lefva
vanligen i hjordar. Kranier af dem äro en synnerlig prydnad
för samlingen, om de äro försedda med horn. Ox-, får- och
getkranier kan man lätt erhålla af slaktare, under det att man
för erhållande af rådjur och hjortskallar måste sätta sig i
förbindelse med jägare.
Kronhjorten. Detta djur utmärker sig framför de andra
idislarna därigenom, att han i öfverkäken på hvardera sidan
har en hörntand, den så kallade haken, hvilken skogvaktare
och jägare gärna låta infatta i guld och bära som prydnad
på sin urkedja. Kronhjorten är ett bland de största och vack¬
raste af alla vilda djur; fullvuxen uppnår han en längd af
två och en half meter.
Den mest i ögonen fallande delen af hans skalle är det
vackra hjorthornet, hvilket för hvarje år affaller och ersättes
af ett nytt horn, hvilket då vanligtvis erhåller en tillökning i
slutgrenarnas antal med en ny gren. Hornet (fig. 340) sitter
på en tappformig upphöjning af hjärnskålen, kallad rosenstoc¬
ken, har nedtill en kransformig utbuktning, kallad rosen, och
består hos ettåriga hjorten af en enkel stam. Hos tvååriga
eller gaffelhjortar uppträder den första sidoändgrenen, hvilken
kallas ögonskottet. Allt efter som ändgrenarnas antal år efter
år tillväxer, talar man om tio-, tolf-, ja tjugufyragrenade horn.
Emellertid kan ändgrenarnas antal, i synnerhet på äldre hjortar,
månget år blifva detsamma som föregående år, så man kan
= 32 tänder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
