Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Naturvetenskapliga samlingar - XXI. Akvariet - 4. Akvariets invånare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8. Skäktebladet (Sagittaria sagittefolia) är en utmärkt prydnad för akva¬
riet genom sina fina, pilformiga blad och hvita blommor. Tages ur djupare
bäckar, dammar och sjöar med tillhjälp af båt.
9. Hästsvansen eller ledkransen (Hippuris vulgaris"). Enkel stängel,
rikt besatt med bladkransar; förekommer icke så allmänt.
10. Starrgräs (Carices), gräs, vass af olika arter och sirliga former, växa
vid kanterna af vattensamlingar.
1. Vattenslingan (Myriophyllum spicatum," fig. 348).
12. Dyblad (Hydrocharis morsus rane, fig. 350). Finnes icke så allmänt,
med simmande, rundadt njurformiga blad och snöhvita blommor.
13. Blink (Hottonia palustris," fig. 352). Ganska tacksam; lätt att för¬
öka genom grenar, som planteras på akvariets botten.
14. Hästkummin eller stäkra (Oenanthe phellandrium). Växer på lik¬
nande platser. Med fina, delade, taggiga blad och hvita blomflockar.
15. Syrört (Rumezx). Uthållig.
16. Dyborre (Stratiotes aloides," fig. 353). I större dammar och sjöar,
mera sällsynt. Växten liknar Aloö (Agave) eller bladhufvudet på ananas och
måste upptagas med rot.
17. Vattenpesten (Kanadensiska) har på senare tid innästlat sig i Sverige.
Passar för akvarier.
18. Gula och hvita näckrosen (Nuphar luteum och Nymphea alba) kunna
godt inplanteras i större akvarier. Stammen bör omgifvas med stenar och
musslor, emedan guldfiskar gärna angripa densamma.
19. Andmat (Lemna, fig. 355). )
20. Vallineria spiralis" (fig. 354). Fås hos trädgårdsmästare.
Ofvannämda växter, hvilkas antal skulle kunna ansenligt
förökas, fäster man vid akvariets botten på så sätt, att man
betäcker rötter och stammar med icke allt för mycken, väl
renad sand, bäst sjösand och lägger öfver denna botten vackra
flatstenar, musslor och så vidare för att belasta botten och
hindra fiskarna att gräfva upp densamma. Många förorda
desslikes såsom lämpligt att underst anbringa ett lager kruk¬
makarelera, hvilket jag dock icke kan tillstyrka. Slam bildar
sig därförutan fort nog, och växterna finna ändå tillräcklig
näring.
Nedan stående växter planteras på ön, som bildas af
klipp-porten, eller i håligheterna mellan de stenar och muss¬
lor 0. $S. V., som pryda väggen bakom akvariet De sättas i
jord, som uppblandas med träkol.
RA.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
