Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Naturvetenskapliga samlingar - XXII. Terrariet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Terrariet. OM
lår och buksidor försedd med mörkare fläckar, rödaktiga vårtor
och gröngrå ögon. Den skiljer sig, ehuru den för öfrigt har lika
lefnadsvanor, från vanliga paddan, därigenom att den med för¬
kärlek uppehåller sig i gamla murar, behändigt kryper och
klättrar i höjden längs väggarna genom att klamra sig fast
med tårna och fästa sig vid dem med den vårtbesatta klib¬
biga buken. Förföljes korspaddan, drager den sig så ängsligt
tillsamman, att hudkörtlarna tömmas och betäcka kroppen
med ett hvitaktigt skum, hvars outhärdliga stank af somliga
liknats vid lukten af afbrändt krut, af andra med gammal
tobaksolja, ett icke föraktligt skyddsämne mot de fiender, som
det fredliga djuret likväl icke saknar. Jag vill dock här på¬
peka, att ormar icke sky lukten, i fall läsaren nägon gång
vill försöka med en dylik.
Och nu gå vi till grodorna. Gröna eller ätliga vatten¬
grodan (Rana escuwlenta) kunna vi icke inhysa i terrariet; den
bruna gräs- eller vanliga grodan (Rana temporaria) skulle icke
heller befinna sig väl där. För båda äro akvariet en lämp¬
ligare plats, om man vill behålla och studera dem någon tid. Hål¬
ler man sig möjligen med ormar, måste man flitigt förse dem
med gräsgrodor, likaväl som man gifver salamandrar och
paddor, maskar, snäckor och insekter. Dessa gräsgrodor äro
icke svåra att komma öfver; man finner dem med lätthet i
icke alltför torra löfskogar, där de efter regnväder tumla om i
stort antal. Liksom paddorna lefva de också af snäckor och in¬
sekter och förstå sig säker¬
ligen ännu bättre på denna
jakt, enär de äro mera lif¬
liga och behändiga än pad¬
dorna.
TIterrariet kunna vi egent¬
ligen endast hålla löfgrodan
(Hyla arborea), emedan den,
ehuru den likaledes trifves
i vatten och är vän af fuk¬
tighet, dock är. en land¬
groda, af hvilka det i andra RN
klimat finnas åtskilliga, del- Fig. 882. Löfgrodan.
vis vackert färgade arter.
Skall jag äfven beskrifva vår löfgroda (fig. 382), den outtrött¬
lige flugfångaren? På öfversidan är den lifigt grönfärgad
liksom löfvet, hvarpå den sitter och spejar efter insekter, på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
