Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Kulturhistoriska samlingar - I. Samling af sigill
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Samling af sigill.
Seden att använda de moderna pärlkronorna med 9 kulor
eller pärlor för grefvar, 7 för friherrar och 5 för adelsmän
härstammar från förra århundradet och äger intet heraldiskt
berättigande. Konungakronorna äro olika formade; vår svenska
visar framtill fem byglar utan foder och krönes af ett riks¬
äpple. De tyska hertig- och furstehattarna voro ursprungligen
purpurmössor med ett bräm af hermelin, i senare tider erhöll
kurfurstehatten fem framtill synliga byglar, den furstliga fyra.
Påfliga tiaren är en utbukad mössa med tredubbel krona,
biskopsmössan (infula, mitra) utlöper i två spetsar. De and¬
liga värdigheterna åtskiljas genom antalet tofsar på hvardera
sidan af hatten, kardinalens prydes af 15 tofsar i fem rader,
grupperade 1, 2, 3, 4, 5, ärkebiskopens af 10, ordnade 1,2, 3,4
och biskopens af 6, ordnade 1, 2,3. Till hjälmen höra pryd¬
nader såsom buffelhorn, fjädrar, fanor, hvarjehanda människo¬
eller djurgestalter, hvilka ärfdes likasom figuren i vapnet och
ofta erbjuder det enda sättet att skilja sidolinierna af en och
samma släkt. Förutom dessa hufvuddelar i vapnet böra äfven
beaktas hjälmtäckelserna, ursprungligen verkliga dylika, men
hvilka sedermera förvandlades till allehanda hjälmen omfladd¬
rande band och prydnader; rangtecken såsom fanor, svärd,
biskopskors, marskalkstafvar; heraldiska utsmyckningar i öfrigt
såsom sköldhållare och vapenmantlar samt slutligen tänkespråk
och ordenskedjor. z
Vapnen sönderfalla i ursprungliga, som datera sig från
stamfaderns dagar, och i vapen, som förlänats af regerande
furste genom riddareslag eller diplom. Af praktiska skäl plä¬
gar man indela dem i person- och landsvapen med lämpfiga
underafdelningar.
Sigillsamlingens anläggning. Innan en plan för sigillens
ordnande utkastas, bör man förskaffa sig ett material. Helst
bör man att börja med vända sin uppmärksamhet på ett
mindre geografiskt område. Äro vi stadsbor, kunna vi ju
vinnlägga oss om stadssigill, bo vi åter på landet, böra vi i
första rummet intressera oss för de adliga ätternas i omnejden
vapensigill. Genom vänner och bekanta erhålla vi utan svå¬
righet kuverter med användbara sigill; vi kunna äfven skaffa
oss tillåtelse att genomleta tjänstemännens papperskorgar, men
framför allt böra vi söka att erhålla felfria aftryck af till¬
gängliga sigillstampar, hvilka vi bäst framställa själfva. I
stadshusen, i arkiven, i provins- och statssamlingar förvaras
gamla stadssigill, sigill tillhörande utdöda släkter och land¬
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
