Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Kulturhistoriska samlingar - II. Samling af mynt - Medaljer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Medaljer
eller minnespenningar äro gjutna eller präglade metallskifvor,
hvilka äro afsedda-att bevara hågkomsten af en personlighet
eller en tilldragelse. Fordom kallades rätt allmänt och fort¬
farande af några antikvarier alla antika mynt för medaljer.
Med medaljonger menas vanligen medaljer af synnerlig storlek.
De romerska guldbronserna äga för det mesta en medaljlik¬
nande karakter, nämligen porträtter å framsidan och historiska
framställningar å reversen. Kunskapen om stämpelskärning
gick under medeltiden förlorad, och först i början af 15:e år¬
hundradet återupplifvades uti Italien konsten att förfärdiga me¬
daljer. Tyska mästare upptogo snart en värdig täflan med
italienarne, i synnerhet guldsmederna, som bringade konsten
att porträttera i metall till den högsta fulländning. Under
17:e århundradet upphörde man att gjuta och ciselera medaljer,
ity att framställningen genom prägling blef allt allmännare.
Utmärkta arbeten finnas från denna tid, t. ex. af Gustaf II
Adolf och den store kurfursten, Fredrik Wilhelm af Branden¬
burg. Hufvudet återgafs i starkt upphöjdt arbete, och genom
kraftiga stickeldrag fingo framställningarna karaktär; — nu¬
tidens dussinarbete har ännu icke lyckats nå den fulländning,
som var utmärkande för flydda århundradens produktioner.
De äldsta svenska medaljerna datera sig från Gustaf
Vasas tid, äro gjutna, ciselerade och visa hans bild med om¬
skrift. Den för skön konst ifrande Kristina lät slå en mängd
medaljer, af hvilka de svenska dock icke utmärka sig för
större konstnärlighet. ;
Under Karl XI framträdde en utmärkt svensk medalj¬
gravör Arvid Karlsten. Ännu under Gustaf III stod medalj¬
gravyren högt och räknar äfven i dag lyckliga utöfvare såsom
en Lea Ahlborn, A. Lindberg m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
