Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Hvarom böra vi förhandla?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utvidgande af gemensamheten mellan rikena, hvilket vore
utan förbindelse med föreningens historiska
utgångspunkt och ej öfverensstämmande med den norska
uppfattningen af dess väsen, hvadan det ock lätt skulle
kunna framkalla känslan af onödiga band och
inskränkningar, föda missnöje och missbelåtenhet och särskildt
för det mindre folket verka skadligt. Skulle det
unionella statsrådet dessutom komma att draga efter sig
ett unionsparlament, vore detta ett ytterligare skäl mot
förslagets antagande. Blott en ledamot, professor
Aschehoug, förut medlem af unionskommittén, reserverade
sig mot afstyrkandet, därvid han öppet förklarade att
för utrikesministerfrågans lösning han icke funne någon
annan ordning möjlig än en gemensam utrikesminister,
ansvarig inför ett unionsparlament. Han betviflade
ock att man i Sverige någonsin skulle företaga en
förändring af den svenska grundlagen, som skulle försvaga
norrmännens motiv att gå in på en bestämd förpliktelse
med hänsyn till det gemensamma försvaret. Till hvarje
rätt, sade han, svarar alltid en plikt; och vill Norge
»hafva en genom riksaktbestämmelse tryggad andel i
ledningen af de diplomatiska angelägenheterna, så svarar
mot denna rättighet en förpliktelse, en bestämd och i
unionsakten intagen förpliktelse att lämna sitt bidrag
till att upprätthålla den politik, som man i det
gemensamma statsrådet antagit». Men Johan Sverdrup,
stortingets dåvarande president, såg saken på samma
sätt som konstitutionskommittén. Föreningens väsen
bestode rätteligen endast i gemenskap mellan rikena »i
konung och konungahus samt i krig och fred»; hade
äfven annat vid föreningens ingående faktiskt dragits
in under gemensamheten, vore detta icke något, som
finge betraktas såsom prejudikat för den framtida
ordningen. Han funne det föreslagna unionella statsrådet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
