Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Sammanslutning — icke skilsmässa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att förmå dess mäktiga att sticka svärdet i skidan och
låta sina stridiga meningar afgöras genom rättsenlig
förhandling och en därå grundad förbindande dom.
Särskildt i Norge har denna idealpolitiska rörelse
omfattats med det varmaste intresse. Tre gånger har
stortinget hemställt till konungen att han måtte
vidtaga åtgärd för att för Norges del få vid möjligen
förekommande fall skiljedomsgrundsatsen tillämpad. Hvilka
åsikter man än må hysa om utsikterna för denna ideala
tankes realiserande, är det dock tydligt att det
fredsnit, som måste ligga till grund för sådana
stortingsbeslut, ock borde för Sverige innebära den bästa
säkerhet för en fredlig utjämning af våra unionella tvister.
Men under senare åren hafva vi lärt oss tvifla på
riktigheten af denna vår uppfattning. Det har blifvit
oss allt klarare att de kraftiga rustningar, Norge
underkastat sig, icke haft till syfte att stärka det unionella
försvaret utan i stället varit afsedda att försvara
unionens sprängning, att således möjliggöra det där
betydelsefulla »därefter...», hvilket Norges statsminister
år 1893 i stortinget så djärft utslungade. De, som
längst vidhöllo öfvertygelsen om dessa farhågors
grundlöshet, måste dock tystna då gränsfästningarna
tillkommo. Det kunde ej längre döljas: Norge rustade
sig mot broderfolket; för att få slita det band, som
med detta förenade dem, skyggade det icke tillbaka
ens för revolutionära åtgärder, hvilka måste antagas
kunna komma att medföra krig å den skandinaviska
halfön och den ryske grannens ödesdigra ingripande,
låt oss säga: till Norges hjälp.
Huru kunde emellertid med sådana planer låta sig
förena det ofvanberörda fredsnitet? Skulle den, som
närmast bort vara föremål därför, ensamt vara därifrån
uteslutet? Men hvilket värde hade det väl då?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
