Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Undervisningen borde vara en res practica och metodiken
revideras därefter. »Vad är väl all undervisning annat än
beredelse för praktik?» frågar Ödmann1, och han fram#
håller gärna, att kunskapen bör vara medel, ej självända#
mål. Han gillade Holbergs maxim: man må ikke allene
bruge Hiernen for at studere men studere for at gjore
Hiernen brugelig til Forretninger2. Intellektualism och
utilitarism kunde här mötas3.
På undervisningens förmåga att dana goda människor
såg Ödmann med upplysningstidens optimism: vägen till
dygd heter kunskap. Men denna måste göras tilltalande.
»Nöjet är litteraturens förnämsta stimulus», läser man i
cit. memorial. Ofta betonar Ödmann vikten av åskåd#
lighet vid kunskapsmeddelelsen4. Konkretion måste det
vara, ty »det oövade sinnet abstraherar med svårighet»5.
Han berömmer sin lärare i matematik, lektor Nils Hjelm,
för att denne icke lät »bero vid föreläsningar utan sökte
roa ungdomen med applikation och lärde oss mäta höj#
der, distanser, förvandla figurer m. m. allt på marken,
när årstiden det tillät»6.
1 Memorial till uppfostringskommissionen, avtr. i Journalen 18x6, nris
195 ff- Ödmanns inlaga publicerades på förslag av prof. Trafvenfelt,
som mycket värderade de framförda synpunkterna.
2 Moralske Tanker I, epigr. 5.
0 Säkerligen har Linnés utilistiska pedagogik haft sin betydelse för
Ödmanns uppfattning, Linné tänkte inte högt om den gamla skolans
bildningsvärde — »någon Latin och en hop utanlexor» (Västgöta Resa,
sid. 5). Karlstadslektorn, som två gånger i veckan föreläste »gazetterne»,
var en lärare efter hans sinne (ibdm).
4 Såsom informator för Hedda Myrin har Ödmann själv brevledes
praktiserat åskådningsmetoden (jfr sid. 41 ff.). I sin beskrivning av Uria
grylle (V. A. H. II, sid. 228) säger han: »Goda tekningar bidraga atgörä.
Vetenskapen lätt».
5 Samuel Ödmann, Några ord om Ungdomens undervisning etc., sid. 43.
e Hågkomster, sid. 98. Metoden, som föreskrevs av 1807 års skol-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
