Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som ju skulle bliva hans älsklingslektyr under åratal. Här
mötte han Linnés, Osbecks och Kalms resor, »idel böcker,
dem jag icke ens hört nämnas vid Växjö gymnasium, där
förmodligen ingen lektor anade, att de utkommit»1. Men
prostens bokförråd innehöll också »solidare saker». Le?
naeus var en lärd man »efter den tidens sätt», fostrad i
Olov Celsius skola2 och grundligt hemmastadd i Aristo?
teles, de klassiska språken och den gamla dogmatiken.
På senare år hade han lagt sig på exegesen, där Calovius
Biblia illustrata var hans huvudbok. Det är ingalunda
uteslutet, att de exegetikens klassiker, som Ödmann un?
der delsbotiden läst och excerperat, verkat modererande
på honom, då han längre fram sökte sig andra, jämfö?
relsevis radikala förebilder. Ännu på äldre dagar erkände
han sin skuld till tvenne arbeten, som Lenaeus satt honom
i händerna: Johan Leusdens Philologus mixtus och August
Pfeiffers Dubia vexata3.
På Charlottenberg levde man helt i den nya tiden —
en parallell till »de bättre husen» nere i Växjö. Hade
morfaderns hem för Samuel Ödmann tett sig som ett
överjordiskt Herculanum, så hade han nu kommit i en
modern omgivning, präglad av fördomsfrihet, tolerans
och upplyst religiositet4. Lagmannens far, domkyrko?
komministern Erik Myrin i Uppsala, ansågs för ett skarpt
huvud, var magister primus och hade fått en viss beröm?
1 Ibdm, sid. 81.
2 I Delsboa illustrata redogör Lenaeus för sina studier under Celsius
inseende. »Herren, som detta har sedt, han gläder Honom ock nu med
sins Ansigtes glädje», heter det till sist.
3 Samuel Ödmann, Anwisning att Christeligen inrätta Skriftetal, sid. 8o.
4 E. Linderholm, som funnit en förteckning över Myrins bibliotek,
uppger, att detta »vittnar om en fin bildning och vidsträckt teologisk och
religiös beläsenhet (Kyrkohist. årsskr. XXI, sid. 290).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
