Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ödmanns bidrag väckte inom och utom akademien stark
uppmärksamhet. Patrik Alströmer fann honom vara en
man efter sitt sinne, och Gjörwell var förtjust. »Fortsätt
att så beskriva för oss andra ograduerade naturen med
sin korta fraseologi och vackra penna», heter det d. 17
juni 1784.
Vetenskapsakademien väntade mycket av denne flitige
medarbetare. Redan på sommaren 1780 föreslogs han
till ledamot, fick övervägande jaröster men sattes på till#
växt2. Först några år senare, d. 4 febr. 1784, blev kal#
lelsen definitiv3. D. 31 juli s. å. tog Ödmann inträde med
ett längre föredrag om Djurrikets släktskaper, en philo#
sophia zoologica, mästerlig i formen och rik på originella
synpunkter.
Jämsides med rönen i akademiens handlingar publice#
rade Ödmann i Patriotiska sällskapets Hushållningsjournal
ett flertal uppsatser med uteslutande praktisk syftning4.
Vanligen är det dock en olikhet mera till graden än till
arten, då hela hans naturvetenskapliga produktion full#
följer bestämt praktiska mål. Ödmanns tidigaste uppsatser
i journalen torde hava tillkommit på initiativ av Adolf
enen röker, värper ock svärtan», heter det i V. A. H. VI, sid. 193. Jfr
Linné i Wästgöta-Resa, sid. 234: »Efter middagen foro wi ut på landet,
at lära oss Dal-Botaniquen af gamla Pigor och Gummor».
2 Förslagsställaren, Bengt Bergius, betonade det förtjänstfulla i att
Ödmann tog sikte på »ej blott genera och species utan hwarje djurslags
naturliga art och instinct, seder och hushållssätt». (Prot. d. 9 aug. 1780.)
3 Bland 17 föreslagna kom Ödmann vid omröstningen såsom n:o 5
med 19 ja mot 4 nej. Biskop von Troil föll vid samma tillfälle igenom.
4 Skiftningen i planläggning blir uppenbar, då han i de båda
publikationerna behandlar analoga ämnen. Om Skäldjuret samt dess Fångst och
nytta är rubriken i journalen (1782, h. 2), Anmärkningar om Skälslägtet i
Östersjön i akademiens handlingar (V, sid. 82 ff.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
