Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Genom Linnés naturvetenskapliga forskning går ett
starkt utilistiskt patos. Terentius nisi utile est quod facis,
stulta est gloria gillade han utan inskränkning. Hans egen
stiftelse, vetenskapsakademien, var byggd på principen,
att naturvetenskapen måste tjäna ekonomien. Det nöd#
vändiga sambandet dem emellan har Linné starkt betonat,
särskilt i Tankar om grunden till ekonomien, där man får
läsa dessa programmatiska ord1: »Ingen vetenskap i värl#
den är högre, nödigare och nyttigare än ekonomien, så*
som alla människors timliga välfärd grundar sig därpå;
bör alltså den vetenskapen med största flit uppbrukas
och idkas; alltså ock medlen, fysiken och naturkunnig*
heten, utan vilka ingen ekonomi kan bestå». Den stora
uppgiften blev nu att utforska naturen och på de vunna
resultaten uppbygga en ändamålsenlig hushållning2.
ringar. Den store författaren har sjelf, i sina sednare skrifter, gjordt flera
märkeliga förändringar i sjelfwa upställningen. En stor del af de der
förekommande beskrifningar äro författade under beswärliga resor, under
saknad af den ledighet, en så noggrann granskning fordrar. En
myckenhet caracterer, tillräckliga för den tidens kända arter, hafwa, genom flere
närslägtade djurs uptäckande, uphört att wara nog bestämda. En del af
foglarna synas werkeligen grunda sig på Rudbeckiska ritningarna. Ett
widsträckt antal, särdeles Insecter, hafwa från år 1761 inkommit i
Samlares Cabinetter, som sakna namn och bestämda beskrifningar m. m. Och
utom alt detta är den sist utgifna Fauna Suecica så sällsynt att erhålla,
att den, ehuru nog bristfällig, knapt kan köpas för des tredubbla wärde,
till stor saknad för dem, som önska känna och uppodla denna wackra
lärdomsgren. . .. Jag tager mig derföre den friheten, att till Kongl.
Aca-demiens uplysta åtanka i ödmjukhet anmäla ett ärende, som, wärdigt
des kraftiga åtgärd, skall förbinda alla wetenskapens idkare samt afskudda
•oss den tankan, att ömheten för Naturalhistoriens, särdeles Zoologiens,
inhemska kännedom, med Linneanska namnet utslåcknat i Swerige».
Skrivelsen, som tycks ha väckt en viss sensation, remitterades till hrr
Bergius, Sparrman, Modeer och Thunberg (Prot. d. 10 jan. 1787), vilka
snart voro färdiga med ett avstyrkande. En av Ödmann ingiven plan för
revisionen meddelas i bilaga I.
1 V. A. H. 1740, sid. 411 f.
2 »Detta föranlät mig at rådfråga Naturen, all Oeconomies rätta mo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
