Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Över estetiska frågor grubblade Ödmann icke särdeles.
Han var här som alltid empiriker och lämnade spekula#
tionen åt sitt värde. På de konstteorier, som tid efter
annan framträdde1, såg han med tydlig skepsis och fram#
höll gärna, att hans psalmer »självmant avkläda sig allt
anspråk av konst och snille»2. Ofta kunde han göra sig
lustig över dessa estetiska smakriktningar, för vilka man
så undergivet böjde sig. »Estetik är att kunna Eschen?
burgs definitioner utantill», skriver han3 smått ironiskt
till Wallmark, och Franzén lät han en gång veta, attevan*
geliets Messias är en annan än Klopstocks.
Ödmann var dock knappast så oberörd av de estetiska
till den uppgivna prisfrågan men var närmast avsett som ett
agitations-inlägg före riksdagen, där frågan väntades komma upp. Den blev också
ventilerad, särskilt i prästeståndet, där den fördes fram i memorial från
olika stift (acta). Och författaren? Meyer anser den frågan avgjord med
Stjernelds anteckning: af Häradshöfdingen Blix. Mer än
sannolikhets-bevis är detta dock knappast. Blix var nog en mångkunnig man, men
redan när han rör sig på sin huvuddomän — jordräntor och skattesatser
— är stilen så torr och invecklad, att man svårligen gissar på honom som
auktor till en dikt med »flytande och uddig diktion» (Levertin). Bland
Thorildiana (från Skara) i K. B. är satiren upptagen, i en annan samling
utpekas Bergklint såsom förf. De flesta avskrifter hava dock Ödmanns
namn. För dennes författarskap kunde ju tala i) hans påtagliga intresse
för teaterlivet i Stockholm (jfr cit. brev till Lidén), 2) hans suveräna
insikt i klassisk mytologi och musikalisk terminologi och 3) några ord från
kusinen Samuel Heurlin till Stricker d. 4 jan. 1787: »Det torde wara sant
och bekant, at den utkomna Satiren öfwer prisfrågan i Götheborg om
Spektaklers moralitet ärkänner en Magister Ödman, Präst på Wermdöen
för Auctor och at just denna skrift wunnit proemium». Den invändningen
är dock rätt naturlig, att dikten ligger väl högt för Ödmanns poetiska
gåvor. Otänkbart är ju inte, att de intima vännerna från Nämndö och
Ingarö gemensamt författat den spirituella satiren. Ödmann hade just
då sina skäl att vara anonym. Jfr sid. 120 f.
1 »Det sköna måste i olika tidehvarf visa sig under olika skick», heter
det i minnestale.t över Celsius, sid. 27.
2 Kyrkosånger, företal.
3 Ödmann t. Wallmark d. 14 juni 1818.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
