Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hellster Kopf, hat seines gleichen nicht in der Leichtigkeit
der Versification. Seine Starke ist im Tändelnden, Beissenden
und Satyrischen. Leopold, ein leichter Versificatör, lebhaft,
etwas beissend in seinen Scherzen und hart, wenn er seine
Feinde straft.
För Thorild hade väl Ödmann till en början en viss
sympati: båda svärmade för lantlivet och goda fysiokrater
voro de bägge1. »Jordbrukaren» var i stor utsträckning
även Ödmanns politiska bekännelse2. Den kellgrenska
tis maligni vulgi contagionibus infecta, sua infami farna foetide florens».
Prof. Hj. Lindroth har ställt till mitt förfogande ett par brev i saken från
Thorild till Gräter (dat. d. 15 aug. och 22 sept. 1795), anträffade i
Amsterdams stadsbibliotek. Den tidigare, i ohövlig ton hållna skrivelsen
utmynnar i en bestämd fordran: »Tuo vero recenti volumini si Epistolam inseras
totam, aequissimum esse censeo» (med epistola avses den omtalade
»stämningen», som delvis infördes). För Tychsen berättar Ödmann (d. 5 aug.
1795)i att hans till Gräter sända uppsats införts i Bragur »me non
cons-ciente» och klarlägger i övrigt sammanhanget: »Ad te forte pervenit
Epistola anonymi Suiogothi, contra me Altonae edita. Scias velim
auc-torem esse Suecum propter audacissima et insana contra leges Patriae
fundamentales scripta, exsulem Thorildum. Imprudenter forte sed vere,
quid de hoc domi sentiatur, ad cel. Graeterum scripseram. Caeterum
apud nos se illum praestitit Thorild, ut ex ipsius ineptiis neminis honori
laesum videatur».
1 Se vidare kap. IX.
2 Det har ej lyckats att komma över direkta belägg för en personlig
bekantskap mellan Ödmann och Thorild, men sannolika skäl finnas:
Thorilds svärmiska vänskap för Ödmanns släkting Sven Heurlin,
gemensam bekantskap med Johan Fischerström och Magnus Blix samt en
gammal uppgift, att Thorild på sin englandsresa medfört
rekommendationsbrev från Ödmann till Thomas Pennant (Personhist. Tidskr. XVII, sid.
11 f.) Säkert är, att Ödmann och Pennant vid den tiden hade mycket
livliga förbindelser. Här kan ju också nämnas, att Atterbom (Sv. siare
och skalder2 IV, sid. 86) i brev till C. F. av Wingård d. 27 april 1845
återger ett uttalande av Thorild: »Ödmann är en god själ, men jordisk
nog», och tillägger: »Sannolikt är denne Ödmann ingen annan än just
vår berömde Samuel, som vid tiden var Skolmästare på Vermdön, och lär
med Thorild haft någon ungdomsbekantskap» (Sv. Siare och Skalder2
IV, sid. 86). Ur ett brev från Thorild till Sven Heurlin gör Atterbom
här ett mindre exakt utdrag, som icke kan åsyfta Samuel Ödmann. (Jfr
Lauritz Weibull, Thomas Thorilds Bref II, sid. 88).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
