Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
av mina sånger här och där i brädden tecknat klent, ande#
löst o. s. v.»1. Det var i ej ringa grad Wallins sarkas#
mer2, som kommo Ödmann att taga sin ställning utom
kommittén och inrikta sig på en fortgående, alltid vaken
kritik av kommitterades prestationer. Och den uppgiften
blev ingalunda betydelselös3.
D. 4 dec. 1811 höll psalmbokskommittén sitt första
sammanträde i Stockholm. Redan efter en vecka är Öd#
mann på krigsstigen — det gällde »Frigels daktyler»4.
Från Stockholm kommer emellertid den ena remissen efter
den andra, och Ödmann »expedierar» tåligt en mycken#
het psalmer, tills han får veta, att kommittén antager
och förkastar oberoende av hans granskning. Då läm#
nar han det värvet, »ty att sända anmärkningar, sedan
1 Kritiken av Ödmanns psalmer kunde taga rent groteska former. Så
utlåter sig J. Thomaeus i sina Korta granskningar af Sw. Församlingens
Nya Kyrko-Psalmbok etc., sid. 17, om de båda första numren i
Kyrkosånger: »––-äro dock sådane, att de nästan lika wäl kunde skrifwas af
en Hedning som af en Christen». Det bör kanske anmärkas, att
Thomaeus till kommittén insända psalmer refuserats. U. L. Ullmans
omdöme (Om den kyrkliga psalmboken, sid. 132) fälles utan tillbörlig
hänsyn till tidens fromhetsart och har en nästan fatal tillsats: »N:o 218 är
––––under synbar ansträngning förfärdigad vid skrifbordet».
2 Naturligtvis var Ödmann ännu giftigare — han kunde konsten —
men det var nu en gång ett behov för honom att i tid och otid känna
sig kränkt.
8 Ödmanns icke alldeles opartiska omdöme om kommitténs psalmister
har sitt intresse. Han skriver d. 13 april 1815 till Wallmark: »Franzén
har ej psalmstil. Han har för mycken målning. Wallin är ojämn;
hastverk och mångslöjd förråda sig strax. Det lena, det enkla i uttryck, hjertats
utgjutelse utan konst är hufvudsaken. Detta är mitt videtur. Jag skulle
säga mer, om jag ej kunde misstänkas för jalousie du métier». (I brev
till Beskow anmärker också Runeberg på Wallins »pretiösa
uttryckssätt». V. T. Rosenqvist, Studier i Runebergs psalmdiktning; Skrifter, utg.
av Sv. Litteratursällsk. i Finland CLXIII, sid. 151.) Om Hedborn heter
i brev till dens. d. 24 maj 1817: »Hedborns psalmer äro ojämne, utan
hållning, blandade med fantasier i blossande målningar, men dessemellan
den klenaste prosa».
4 Prot. d. 13 dec. 1811.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
