- Project Runeberg -  Samuel Ödmann /
335

(1923) [MARC] Author: Henning Wijkmark
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

förenas med evangeliets »allt vad I viljen, att människorna
skola göra eder, det gören I ock dem».

Kants förkunnelse om människans sedliga autonomi
var Ödmann en förargelse; dennes politiska grundstäm#
ning, sådan den framträder i hans syn på fosterland,
medborgarideal m. m., har eudämonismens märke.

Redan den instinktiva hembygdskänsla, som biskop
Humble en gång angivit1 såsom ett grunddrag hos små#
länningen, var påfallande svag hos Ödmann. Då han för
Gjörwell och Thunberg talar om sin längtan ad lares
patrios, gäller denna i första hand ett lektorat i Växjö
eller ett av de bättre pastoraten i stiftet. Det behövdes
blott en kortare vistelse i Delsbo för att han skulle känna
sig såsom naturaliserad hälsinge2.

Samuel Ödmanns fosterlandskärlek hade färg av den
civism, som under i700#talet predikades av Rousseau
m. fl. och tydligt återgår på det naturrättsliga samhälls#
fördraget. Den karolinska tidens omedelbara hängiven#
het för fäderneslandet, gripande uttryckt i Dahlstiernas
Kungaskald3, hade övergått till en reflekterad. Foster#
landskärleken stod även för Ödmann i bestämd relation
till de förmåner man hade som medborgare, och han var
ingalunda främmande för sin vän Daniel Boethius resone#
mang i Den naturliga sedeläran: »Där en ovis regering
inskränker dessa förmåner, där lagar och seder skilja vars

1 G. A. Humble t. Joseph Kjellman d. 7 jan. 1737 (Neschers saml. i
K. B.). Även hos Linné torde den spontana kärleken till den småländska
torvan ha varit något mindre, än man förmenat. Så har t. ex. hans ord
om solum natale i collegium diaet. (sid. 76) en utpräglat eudämonistisk
betoning.

2 Lenéeus, sid. 95.

3 Jfr Martin Lamm, Upplysningstidens romantik I, sid. 315.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:36:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samod/0397.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free