Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’ HELLAS
73
EURIPIDES.
Kära! käraste kärande, och jag skall svaral
ASPASIA.
Med dina egna ord jag skall Dig klaga an!
Hip-politos säger: (det är Du!)
»Hvi skulle qvinnan, detta afskum, detta skarn,
0 Zeus, Du bostad gifva under solens ljus?
Nej, ville menskoslägtet Du plantera ut,
Det ingalunda medels qvinna borde ske;
1 dina helgedomar kunde männen ju
Frambära koppar, silfver eller guld, och så
Sig köpa barnafkomma derför, hvart och ett
Allt efter gåfvans värde; så i sina hus
Ostörda finge männen utan qvinnor bo.
Men nu, såsnart vi föra detta onda in
I huset, genast all dess tillgång tömes ut.
Hvad mägta otyg qvinnan är, ses deraf klart,
Att fadren, hvilken henne födt och fostrat, ger
med henne hemgift, blott att bli det onda qvitt.»
Välan, Euripides, försvara Dig!
EURIPIDES.
Om jag vore sofist som Protagoras, skulle jag
svara: Det har Hippolitos sagt, icke jag. Men jag
är diktare, och talar genom mina barn: nåväl; jag har
sagt det, jag har menat det, när jag skref det, jag
menar det än! Och likafullt: jag älskar då och då
en qvinna, fastän jag hatar hennes kön. Förklara det
kan jag icke, ty jag var aldrig pervers som Alkibiades.
Kan Sokrates förklara det?
SOKRATES.
Jo, man kan älska en qvinna och hata på samma
gång; allting födes af sin motsats; kärlek af hat, hat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
